Tillbaka

Bara bra nyheter!

Bioenergibloggen handlar för det mesta om kritik mot olika företeelser, förslag och uttalanden. Den här gången är det tvärtom. Bara positiva nyheter. Sedan så många länder skrivit på Parisavtalet att det snabbt kan träda i kraft ägnar vi oss åt att notera händelser runtom i världen som kan hjälpa till att få fart på den energiomställning som behövs för att rädda klimatet.

Härom veckan skrev vi om Kanadas premiärminister Justin Trudeau och hans ambition att införa pris på koldioxidutsläpp i hela Kanada: koldioxidskatt eller utsläppshandel. Det är det största som hänt på styrmedelssidan sedan Frankrike fattade beslut om koldioxidskatt. Här är några andra positiva noteringar:

  • ICAO:s beslut om klimatåtgärder i globalt flyg. FN:s medlemsstater är äntligen överens om åtgärder för att begränsa flygets klimatpåverkan. Beslutet, som tog i FN:s flygorganisation ICAO i Montreal 6 oktober av 191 medlemsländer, är sannolikt långt från tillräckligt, men det är en första start. Beslutet innebär att utsläppen från flyget inte längre ska öka efter 2021. De första åren, 2021 – 2026, ska man lita till frivilliga åtgärder från medlemsländerna. De allra flesta länder ställer upp på de frivilliga insatserna, men Ryssland, Indien och en del andra länder gör det inte.Tyvärr talar man allra mest om olika typer av ”offsets”, dvs att betala för kompenserande åtgärder, typ trädplantering. Men beslutet öppnar också vägen för en större satsning på förnybart bioflygbränsle.
  • Avtalet i Kigali om fluorkarboner (HFC). Den 15 oktober enades 170 länder i Rwandas huvudstad Kigali om att begränsa användningen av HFC. Beslutet gäller ett tillägg till Montrealprotokollet, det framgångsrika internationella miljöavtal som man enades om 1987 för att sluta använda CFC och rädda ozonskiktet. Nu ska man också fasa ut HFC som är en samling mycket potenta växthusgaser och som skulle kunna höja jordens medeltemperatur med 0,5°C. De är ett mindre problem för klimatet än koldioxiden, men de är lättare att åtgärda eftersom det finns flera bra och mindre skadliga alternativ som man kan använda för kylning och luftkonditionering. EU har redan börjat fasa ut HFC och förbjöd användningen i bilar 2011. Många stora bolag, som Coca-Cola, Pepsico och Unilever håller också på att ta bort HFC. Avtalet innebär att utfasningen globalt ska ske från 2019. Etthundra u-länder ska vidta åtgärder från 2024 och några länder, Indien, Pakistan och Gulfstaterna, får respit till 2028.
  • Argentina vinner över EU i WTO och slipper strafftull på biodiesel. Den 13 oktober publicerade WTO, World Trade Organisation, ett utslag i ett mål mellan Argentina och EU-kommissionen. WTO ställer sig på Argentinas sida i konflikten, som handlar om att EU 2013 införde en tull på biodiesel på 24,6 procent, som en åtgärd mot ”pris-dumpning” på den europeiska marknaden. Argentina vände sig till WTO i februari 2014 och protesterade mot tullen. I våras kom ett första utslag från WTO, där man konstaterade att EU:s tull var ett brott mot GATT-avtalet från 1994 och ett utslag av otillåten protektionism. EU överklagade, men nu kom alltså ett bekräftande beslut, som EU måste rätta sig efter. EU har alltså inte rätt att stänga ute argentinsk biodiesel från EU:s marknad. Beslutet kommer att ha stor positiv betydelse för den växande internationella handeln med biodrivmedel.
  • Gröna fonden delar ut pengar i 10 nya projekt. Fonden har bildats för att kanalisera pengar till projekt i utvecklingsländerna för att motverka klimatförändringarna och genomföra anpassningsåtgärder. Den har sitt högkvarter i Songdo i Sydkorea, och Sverige är en av de största finansiärerna. Den 14 oktober fördelade fonden 745 miljoner dollar, som genom medfinansiering av andra aktörer ger investeringar på 2,6 miljarder dollar i 27 länder. Den största summan går till den europeiska utvecklingsbanken EBRD, som får pengar för förnybara energiprojekt. Andre projekt gäller exempelvis Pakistan, där man ska satsa på skyddsåtgärder i samband med högre avsmältning från glaciärer i Himalaya. Namibia, Madagaskar och Marocko hör till de länder som får del av insatserna.

Det finns många fler positiva nyheter, som sällan kommer ut i tidningarna. Här är ett par till:

  • Utsläppen av koldioxid från USA:s energisektor var förra året de lägsta sedan 1991 och väntas sjunka ytterligare i år. Minskningen beror på att kolkraftverk avvecklas och ersätts med gaskraftverk och förnybar elproduktion.
  • Etanolen har passerat ”blandningsvallen” i USA, och ligger på 10,4 procent. Andelen etanol i drivmedelsförsörjningen steg under många år, men nådde för ett par år sedan ett tak, som man brukar kalla ”the blending wall”. När nästan all bensin innehåller 10 procent etanol och drivmedelsbolagen inte vill gå högre blir det svårt att öka användningen på marknaden. Skälet till att man nu passerat 10-procentsnivån är dels att det sker en fortlöpande utbyggnad av E85-nätet och det säljs en hel del flexifuelbilar, dels att det också sker en del distribution av E15 – bensin med 15 procent etanol.
  • Till sist. Ett konkret förslag om koldioxidskatt finns på valsedeln i delstaten Washington 8 november.Förslaget innebär en skatt på 17 dollar/ton CO2 nästan år, 25 dollar/ton 2018, och därefter stigande koldioxidskatt år för år upp till 100 dollar/ton. Samtidigt skulle den ordinarie varuskatten (motsvarigheten till vår moms) sänkas, liksom skatten för tillverkande företag, tillsammans med en mindre inkomstskattesänkning för låginkomsttagare. En koldioxidskattereform som i nivåer och upplägg mycket liknar det som vi gjort i Sverige. Tyvärr kommer nog detta förslag att underkännas av väljarna Washington, trots att dessa är miljöengagerade och liberala. Orsaken är att miljölobbyn på federal nivå inte har gett sitt stöd, och att lokala politiker inte heller ställt upp i kampanjen.

Sammanfattningsvis: Parisavtalet har trätt i kraft rekordsnabbt för att vara ett globalt avtal. Om ett par veckor återsamlas världens länder i Marrakech till nästa klimatmöte, COP22. Parallellt händer en hel del inom den globala klimatpolitiken, på flygets område, med kylmedlen HFC, med koldioxidbeskattning och utsläppshandel, med biodrivmedel och med klimatinvesteringar.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer