Tillbaka

Argumentet om de kortlivade produkterna

Att biobränslen och papper är ”kortlivade produkter” och därmed mindre klimatsmarta än byggnadsvirke har blivit ett allt oftare använt argument för dem som vill minska på skogsbruket och avverkningarna, och som vill begränsa användningen av biobränslen från skogen. Är det ett starkt argument mot skogsbruk, avverkning och bioenergi?

Svenska träd används fortfarande mest till produkter med kort livslängd” skriver Expressens krönikör Arvid Åhlund i en text om skog och klimat som är sällsynt oinitierad, och det vill inte säga lite i den aktuella skogs- och biobränsledebatten. Landsbygdsminister Jenny Nilsson intervjuades 16 mars i DN som en del i tidningens kritiska granskning av det svenska skogsbruket och möter samma resonemang från DN:s reporter. Bara 22 procent av avverkningen blir långlivat ”virke”. Resten blir kortlivade produkter som snabbt släpper ut koldioxiden, skriver DN. 28 procent blir pappersmassa och papper och 50 procent blir bioenergi.

Så här beskriver Jenny Nilsson hur hon uppfattar situationen:

Ibland säger man att vi inte ska hugga ned skogen för att elda upp den – det gör vi inte i Sverige utan vi plockar ut virke som man exempelvis kan bygga i trä med så att du har ett långsiktigt bindande av koldioxid – det är viktigt. Restprodukterna blir till bioenergi.

Men DN rättar henne. Det mesta blir inte alls trä som vi kan bygga med utan ”kortlivade produkter”. Och koldioxiden går då snabbt upp i atmosfären.

Vem har rätt – DN och Expressens krönikör eller Jenny Nilsson?

Siffrorna är till att börja med i stort sett rätt. Det kan man se på det flödesdiagram som vi i Svebio tog fram för ett par år sedan.

Fig_7

Källa: Bioenergy from boreal forest, Swedish approach to sustainable wood use. IRENA, International Renewable Energy Agency 2019, i svensk översättning.

Det är en välkänd sanning att ungefär hälften av den stamved som avverkas blir olika typer av biprodukter som kan användas som energi – för el- och värmeproduktion i fjärrvärmen, för pelletsproduktion och för att försörja industrier med processvärme, främst för massabruk och för torkning av virke vid sågverken. Det handlar till exempel om bark och spån. Förr hamnade de här biprodukterna på tipp och släppte ut koldioxiden till ingen nytta, precis som en stor del av avverkningsresterna fortfarande gör.

Det handlar om geometri:

  • Att det också produceras massaved, utöver timret, beror på den enkla geometrin att en trädstam koniskt smalnar av på höjden och att den klenare delen av stammen inte kan sågas men duger bra att göra papper av.
  • Att det också produceras mycket biprodukter vid sågverken beror också till stor del på enkel geometri – att en trädstam är rund, medan plank och bräder är rektangulära.

Det är svårt eller omöjligt att odla och skörda träd som bara blir byggvirke av god kvalitet.

Det är användningen av den grova stamveden som sågtimmer som driver skogsbruket ekonomiskt. Timret ger omkring 70 procent av intäkten för skogsägaren (massaveden ger 28 procent och energiveden 2 procent), och skogsbruket är utformat för att producera stammar av hög kvalitet, genom att gallra och sköta skogen på ett bra sätt. Men syftet med sågtimret är inte primärt att lagra biogent kol. Syftet är att ta fram produkter som efterfrågas och kan säljas till ett bra pris, som konstruktions- och möbelvirke. Till stor del på export.

Jenny Nilssons beskrivning är riktig. Hon vet vad hon talar om eftersom hon kommer från Hylte kommun i Halland, den del av Sverige där skogen växer allra bäst. Innan hon blev minister var hon politiker i en kommun där skogsindustrin utgör ryggraden i den lokala ekonomin och ett par av de största arbetsgivarna är StoraEnsos pappersbruk i Hyltebruk och Deromes sågverk och pelletsfabrik i Kinnared.

För 150 år sedan var markerna kring Hyltebruk trädlösa ljunghedar. Idag bär de upp Sveriges mest högavkastande skog, till stor del ägd av privata skogsägare.

Syftet med att odla skog och skörda skog är att ta fram nyttiga produkter för människorna i samhället, att kunna bygga hus och snickra möbler, att framställa papper och kartong, och i allt högre grad också textilier och kemikalier.

Klimatnyttan av de olika produkterna är en oavsedd men positiv bieffekt. De långlivade produkterna ger en lagring av biogent kol i husen och möblerna. Det är en extra bonus. Men alla de andra produkterna ger också klimatnytta, vilket DN:s reportrar och Expressens krönikör missat:

  • Biobränslet, halva biomassan, ersätter fossila bränslen. Innan vi började elda storskaligt med skogsindustrins biprodukter använde vi olja och kol i våra värmeverk och villapannor. Medan det biogena kolet kan lagras i de hus vi bygger i några årtionden eller ibland ett århundrade, leder bränslesubstitutionen till att oljan och kolet kan lagras i berggrunden i ytterligare hundra miljoner år!
  • Pappret och kartongen har också en substitutionsnytta som vi ofta inte tänker på. I Sverige använder vi pappkartonger för att förpacka vår mjölk. I de flesta andra länder packas mjölken i plastbehållare som görs av fossil råvara. Mjölkkartongernas papper kan återvinnas några varv för andra pappersprodukter, och till slut blir pappersfibrerna biobränsle i våra kraftvärmeverk, och ersätter fossila bränslen som kan fortsätta långtidslagras i miljontals år. På samma sätt kan det kortlivade tidningspappret, som man trycker bland annat DN och Expressen på, återvinnas varv efter varv men slutligen bli biobränsle som exempelvis kan eldas i Högdalen och Brista och ge stockholmarna sin värme.
  • Byggvirket har också det en substitutionsnytta, inte bara en kollagringsnytta. Genom att använda trä kan vi undvika att använda betong, stål, glas och aluminium, byggmaterial som ger stort klimatavtryck och som ofta har krävt insats av fossilt bränsle, som nu kan stanna i berggrunden…
  • Och slutligen kan de kortlivade produkterna, använda i kraftvärmeverken och massabrukens pannor, ge oss möjlighet att avskilja biogen koldioxid kostnadseffektivt och i stora mängder för att ge så kallade negativa utsläpp, som kan reducera koldioxidhalten i atmosfären. På det sättet kan vi också använda returträet, när husen så småningom rivs och möblerna slängs. En verkligt långlivad effekt.

Sammanfattningsvis: ”kortlivade” produkter från skogen är också klimatnyttiga. Förutom att de är i grunden klimatneutrala och förnybara eftersom de kommer från skogar som binder mer kol än vi skördar.  

/Kjell Andersson

 

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer