Den svenska finetanolen säljs till Tyskland

Men eftersom bolaget inte får någon extra premie i Sverige för den extra stora klimatnyttan säljs en stor del av produktionen nu till Tyskland, som har en inbyggd klimatpremie i sitt stödsystem. För att täcka behovet av etanol på den svenska marknaden importerar vi istället allt större andel etanol med sämre klimatprestanda. Man kan förenklat säga att vi exporterar finetanol och importerar fuletanol.

Agroetanol är Sveriges enda stora etanolfabrik, och etanolen från Norrköping ger mycket stor klimatnytta. Reduktionen av utsläpp av växthusgaser ligger kring 90 procent, sett till hela produktionskedjan. Det beror på en lång rad smarta lösningar: Man använder energi av biobränsle från det intilliggande kraftvärmeverket för att driva fabriken. Man tillverkar lika mycket proteinfoder av hög kvalitet som man tillverkar etanol, och ersätter importerat sojamjöl. Man återvinner koldioxiden och göra kolsyra som kan användas till bland annat läskedrycker, och ersätta fossilt tillverkad kolsyra.

Svebio ordnar den här veckan en konferens om ”avancerade biodrivmedel” på Arlanda. Ofta menar man med avancerade biodrivmedel att de ska vara tillverkade av cellulosahaltig råvara, exempelvis skogsråvara eller halm, eller av olika typer av avfallsprodukter. Biodrivmedel som görs av åkergrödor, som majs, vete och sockerrör, anses vara mindre avancerade. Men att kunna göra etanol med 90 procents växthusgasreduktion måste väl kvalificera som avancerat?

Sverige ligger främst i EU när det gäller att ställa om trafiken från fossila drivmedel till förnybara drivmedel. Vi har redan idag 12 procent förnybart i trasportsektorn och 18,7 procent om man räknar enligt EU:s räknemetod. Siffrorna gäller 2014, och den märkliga EU-siffran beror på dubbelräkning för drivmedel som görs av avfall och biprodukter (främst biogas och HVO). Sverige är det enda EU-land som uppnått EU:s mål för 2020. Den svenska visionen är sedan flera år tillbaka att vi ska ha en fossilfri transportsektor 2030, eller strax därefter.

Men den fortsatta utvecklingen hotas nu av total osäkerhet om styrmedlen för biodrivmedel. Inget tyder heller på att den rödgröna regeringen denna vecka, i regeringsdeklarationen och budgeten, kommer att kunna ge besked som garanterar fortsatt tillväxt av marknaden för biodrivmedel, och investeringar i nya fabriker för etanol, metanol, biodiesel, HVO, DME och alla de andra bränslen som vi kan tillverka av svensk råvara. Osäkerheten kommer att bestå.

Regeringen kommer till och med att försämra situationen och öka osäkerheten, genom att lägga straffskatt på E85 och höja skatten på rapsdiesel. Regeringen tvingas till detta av EU-kommissionen.

Tyskland har infört ett stödsystem med kvoter, där man belönar klimatnyttan för de olika biodrivmedlen. Det leder till att man får bättre betalt för finetanol än för sämre etanol. Agroetanol har tagit vara på möjligheten och exporterar nu halva sin produktion till Tyskland, vilket ger en exportintäkt på en halv miljard. Det har också kraftigt förbättrat ekonomin för Agroetanol, som under många år dragits med lönsamhetsproblem. Av Lantmännens delårsrapport från i somras framgår det också att Lantmännens energidivision gick från minus till ett kraftigt plus mellan 2014 och 2015, tack vare Tysklandsexporten.

Slutsatsen är att det går att göra högvärdig och klimatnyttig etanol med lönsamhet om man får betalt för klimatnyttan. Många har funderat på hur ett svenskt klimatnyttebaserat kvotsystem skulle kunna se ut. Men än så länge finns inget konkret förslag som också kan accepteras av alla EU-byråkrater.

När den svensktillverkade etanolen går på export måste vi istället importera mer etanol till vår inblandning i bensinen och till E85 och ED95. För att få säljas på den svenska marknaden räcker det att man klarar det EU-krav på hållbarhet som finns i ett par olika direktiv och i den svenska Hållbarhetslagen. Det räcker med minst 35 procent reduktion av utsläppen. För 2014 var klimatnyttan för E85-bränslet 43 procent, enligt Gröna Bilisters färska rapport Drivmedelsfakta 2015. Det är en försämring från 49 procent 2013. Den globala klimatnyttan blev förstås inte sämre, men mindre klimatnytta bokförs i Sverige, och mer i Tyskland.

Det är inte bara Agroetanol som dragit slutsatsen att det inte är någon bra affär att sälja ”avancerad etanol” på den svenska marknaden. St1 fick stora tidningsrubriker när man 5 juni invigde sin etanolfabrik i Göteborg, där man göra etanol av gammalt bröd och kasserat godis. Fabriken är mycket mindre än Agroetanol, men liksom denna har man en klimatnytta över 90 procent. Inte heller St1:s etanol kommer ut på den svenska marknaden utan säljs i Finland, där man har ett system för dubbelräkning som gynnar avfallsbaserade biodrivmedel.

De olika regelverken gör att vi byter finetanol mot fuletanol och transporterar etanolen kors och tvärs. Etanol som kemiskt är identisk.

/Kjell