Tillbaka

Kan ett grönare Storting få stopp på oljeborrningarna i Arktis?

På måndag går Norge till val. Det ser ut att bli en rysare och kan sluta med dött lopp mellan blocken och ett oklart läge för regeringsbildning. Men ett är säkert: det norska Stortinget får en grönare profil. Och det kan i sin tur leda till en förstärkt debatt om den norska oljeoffensiven i Barents hav.

Det är en fråga som vi borde ägna oss åt också i Sverige. Svenska politiker borde agera både i Nordiska rådet och Arktiska rådet för att få stopp på Norges klimatskadliga oljepolitik.

I Norge finns tre gröna partier, med olika profil.

  • Miljöpartiet de gröna (MDG) har bara ett mandat i det sittande Stortinget, och fick i förra valet bara 2,6 procent av rösterna, främst från miljöaktivister i storstadsmiljö. Nu verkar partiet ha bredare stöd i opinionen, och enligt en mätning i Dagbladet kan de gröna nästan fördubbla sitt stöd och få 7 mandat. I Norge finns ingen nedre spärr och inga utjämningsmandat. Vid en viss tröskel kan det ge många nya mandat för ett litet parti. MDG är det enda parti som tydligt motsätter sig att Norge utvidgar oljeutvinningen i norr och har drivit frågan i valrörelsen.
  • Venstre är det gröna samvetet på den borgerliga kanten. Partiet är inte med i den nuvarande borgerliga regeringen, men fungerar som stödparti. Venstre har en bakgrund i norskt frisinne och starkt stöd framför allt på Vestlandet. Under senare år har partiet alltmer utvecklats till ett miljöparti. Venstre har idag 9 mandat i Stortinget och kommer enligt Dagbladets opinionsmätning att tappa något mandat.
  • Senterpartiet är grönt framför allt genom sin koppling till landsbygdsnäringarna och de mindre kommunerna. Partiet har under senare år bytt block, lämnat de borgerliga och samarbetar med arbetarpartiet i det rödgröna blocket. Om man vill ha en satsning på bioenergi från jord och skog är Senterpartiet en pålitlig partner. Partiet har under det senaste året gått mycket starkt i opinionen och kommer troligen att plocka en hel del mandat. Dagbladet spår en ökning med 6 mandat till 16 och Senterpartiet skulle därmed bli fjärde största parti.

Stortinget har 169 platser, mindre än hälften jämfört med den svenska Riksdagen. Grundtipset är att inget av blocken får klar majoritet. Då vidtar komplicerade förhandlingar. De gröna kan bli tungan på vågen. Både Senterpartiet och Venstre får också starka förhandlingspositioner när de stora partierna, Arbeiderpartiet och Höyre, ska försöka bilda regering.

Är norsk politik viktig för oss i Sverige?

Ja, eftersom Norge är en viktig partner i internationell klimat- och energipolitik. Norge är ofta en föregångare, när det gäller att satsa på regnskogsskydd, koldioxidlagring och elbilar, som exempel. Norge vill gärna vara ett moraliskt föredöme, och var det första industrilandet som skrev på Parisavtalet.

Men politiken präglas av dubbelmoral. Samtidigt som man satsar miljardbelopp på regnskogsskydd ger den norska staten klartecken för 40 nya koncessionsblock i tio områden i Barents hav. Det var det första frisläppandet av nya koncessionsområden på 20 år!

Man genomför alltså en storsatsning på nya oljefält i Arktis. Här handlar det om långt större belopp och koldioxidutsläpp än regnskogsskyddet.

En notis från TT-Reuters i dagens tidning berättar också att norska Statoil skrivit ett avtal med den statskontrollerade ryska oljekoncernen Rosneft om samarbete i det ryska oljefältet Norra Komsomolskoje. Samarbetet är kontroversiellt, inte bara för att det handlar om oljeutvinning i Arktis, utan också eftersom det kan bryta mot de sanktioner mot Ryssland som EU och USA har infört.

Norska Greenpeace och organisationen Natur och Ungdom har stämt norska staten inför domstol för brott mot den norska grundlagen, när man utvidgar oljeutvinningen till Arktis. I grundlagen finns nämligen en paragraf 112 om att skydda framtida generationer. Jag skrev om detta i en blogg 3 november 2016.

Vad ska vi svenskar göra?

Norska Greenpeace ledare Truls Gulowsen krävde på politiksajten Altinget den 29 augusti att den svenska regeringen borde agera som en god granne och sätta press på den norska regeringen att leva upp till Parisavtalet. Jag har inte sett att han fått något svar.

Våra politiker måste sluta tiga och mumla i frågan, i Nordiska rådet, i Nordiska ministerrådet och i Arktiska rådet. De svenska partierna och organisationer av olika slag måste börja bilda opinion. Det är inte rimligt att ett nordiskt grannland utökar utvinningen av fossil energi (olja och gas) och dessutom gör det i den känsliga miljön i Arktis. Norden vill vara ett föredöme i klimatpolitiken. Men trovärdigheten skadas genom Norges agerande.

Oljan och gasen från de nya norska olje- och gasfälten kommer att släppas ut på världsmarknaden om ett par årtionden då förbränningen av fossila bränslen måste reduceras kraftigt, år för år, om vi ska klara 2-gradersmålet.

Den ensamme representanten för de gröna i Stortinget, Rasmus Hansson, som alltså kan få sällskap av en handfull nya gröna stortingsledamöter, har sagt att han ställer ett enda kvar för att stödja en regering – att den lovar stoppa oljeborrningarna i nya fält.

Vi får se vad som händer efter måndag.

/Kjell

 

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer