Visst är Sverige ett föredöme i kollektivtrafiken, sex av tio bussar går på biobränsle

Jag läste en märklig artikel i tidningen Dagens ETC. Det är en intervju med Johan Rockström från Stockholms Universitet och Stockholm Resilience Center. Rockström har varken sett eller förstått den stora bränslerevolution som genomförts i den svenska kollektivtrafiken under de senaste åren; förra året drevs 58 procent av alla bussar i svensk kollektivtrafik med biodiesel, biogas eller etanol! Johan Rockström säger istället att vi i Sverige inte är något föredöme utan att vi är självgoda.

Rockström gjorde ju ett stort intryck på många radiolyssnare när han Sommarpratade för några månader sedan och krävde en snabb omställning till hundra procent förnybar energiförsörjning i Sverige för klimatets skull.

Men nu tycker jag att han är ute och cyklar. Eller åtminstone är orättvis mot Sverige och alla Sveriges regionala politiker och trafikbolag. Han får i intervjun, som gjordes i New York, frågan om hur Sverige satsar på omställning av kollektivtrafiken jämfört med andra. Efter att ha gett beröm till Kalifornien, Costa Rica och Danmark beskriver han Sverige så här:

”Sverige är inte ett föredöme när det gäller omställningen av kollektivtrafiken eller transportsektorn. Vad det beror på är för mig ett stort frågetecken. En delförklaring är att vi är lite självgoda vad gäller miljön i Sverige. Vi tror att vi är väldigt duktiga och ligger långt fram, men andra länder och städer springer om oss. Vi tror fortfarande att de här omställningarna handlar om små, små förändringar på marginalen. Vi inför ibland bra styrmedel, som supermiljöpremien för bilar eller olika trängselavgifter. Men det är för små åtgärder. I Köpenhamn planerar man om hela staden. Ska Sverige ha en fossilfri välfärdsekonomi år 2030-2040 så handlar det om stora systemskiften.”

Vad är då den sanna bilden av energiomställningen i svensk kollektivtrafik?

Man kan gå till organisationen Svensk Kollektivtrafik för att få fram färsk statistik. Svensk Kollektivtrafik består av alla de regionala trafikbolagen i Sverige, som upphandlar och sköter de allmänna färdmedlen – bussarna och lokaltågen. Organisationen samlar in statistik över bränsleanvändningen fyra gånger om året och publicerar den i sin databas som heter FRIDA och som är tillgänglig för allmänheten. Där kan man se län för län vad man använder för bränsle i kollektivtrafiken.

Jag roade mig med att titta på bussarna, som utgör den största delen:

Under 2014, vilket är det senaste året med komplett statistik, använde 33,4 procent av bussarna biodiesel, 17,2 procent använde biogas och 7,1 procent etanol. Det blir 57,7 procent tillsammans. Siffrorna för 2015 ser ännu bättre ut, men gäller bara det första halvåret: 38,4 procent biodiesel, 19,4 procent biogas och 7,8 procent etanol. Totalt 65,6 procent förnybara biobränslen.

Man kan klicka sig fram till de enskilda länen och länstrafikbolagen. Blekingetrafiken har de senaste åren bytt till nära 100 procent biodiesel. De är allra bäst. Rockströms eget Stockholms län med SL (Storstockholms Lokaltrafik) ligger inte långt efter. De senaste siffrorna för SL är 48,1 procent biodiesel, 27,2 procent etanol och 12,6 procent biogas i storstadens bussflotta, totalt 87,9 procent. Det är inte illa.

Stockholm inledde den kommunala bussrevolutionen i slutet av 1980-talet när man skaffade de första 32 etanolbussarna från Scania. Men Örnsköldsvik var allra först med en etanolbuss redan 1983.

Nästan alla länstrafikbolag har gjort stora insatser för att ställa om sina fordonsflottor. Det finns ett fåtal undantag. Bakom den här satsningen ligger politisk vilja och beslutsamhet från duktiga politiker runtom i landet som tar klimatfrågan på allvar. Jag tycker det är trist att inte Johan Rockström sett den här insatsen. Men det är ganska typiskt för svenska miljödebattörer. Man vill inte se allt det som faktiskt hänt på hemmaplan. Istället för att visa stolthet och ge beröm kommer man med negativa omdömen och tycker att Sverige istället ska ta exempel från andra länder.

Johan Rockström har inte heller sett att Sverige ligger före resten av Europa när det gäller att introducera förnybara drivmedel i den totala transportsektorn. Med EU-mått (fusk-statistik med dubbelräkning) låg vi på 18,7 procent förnybart 2014, långt före alla andra EU-länder. I verkliga siffror var det 12 procent. Men, som sagt, i kollektivtrafikens bussar ligger vi långt högre än så. Och fortfarande finns det mycket fossila drivmedel att byta ut, särskilt ibland personbilar och lastbilar. Där är det mesta ännu ogjort. Men omställningen av bussflottan visar att tekniken finns och bränslena finns. Svensk kollektivtrafik är ett miljöföredöme. Det kan jag med självgodhet konstatera.

/Kjell