Tillbaka

Övergångsregering med motståndarnas budget – har det någon betydelse för oss?

Extraval och en regering som ska regera med sina motståndares budget. Det är en ovanlig situation. Den sittande regeringen blir en övergångsregering som kommer att ha fullt fokus på nyvalet. Men vad betyder det för energisektorn, och bioenergin, att regeringens budget föll och Alliansens vann? Inte så mycket, faktiskt. 

De stora motsättningarna kring budgeten i höst har främst handlat om skattepolitik och arbetsmarknadspolitik, inte om energipolitik.
För att få svart på vitt om hur budgeten blir kan man läsa Finansutskottets betänkande 2014/2015 FiU 1. Det på 426 sidor och är det dokument som riksdagen röstade om igår. Men man måste läsa reservationerna, inte regeringsförslagen. Här är vår sammanfattning efter genomläsning: 

  • Några saker kommer inte att hända på kort sikt. Det blir inget nytt ”klimp” – det KLOKT-program för lokala miljö- och klimatinvesteringar som fanns i den rödgröna regeringens budget. Det blir inte heller några pengar till att subventionera upprustning av flerfamiljshus. Vi tror inte att de här programmen skulle ha särskilt stor energi- och klimatpolitisk effekt, och på kort sikt gör det liten skillnad. Vi slipper en del olönsamma effektiviseringar i bostäderna som skulle ha dragit undan värmeunderlag för grön kraftvärme.
  • Det blir inte heller någon höjd effektskatt för kärnkraften. Det här kan ha större effekt. Med de låga elpriser vi har skulle en höjd effektskatt ha kunnat leda till snabbare beslut om att stänga någon eller ett par äldre reaktorer. Det skulle vara en bra åtgärd för att skapa bättre balans på elmarknaden, så att alla de som på senare tid investerat i biokraft och vindkraft kan få något bättre betalt.
  • Troligen blir det inte heller någon 20-örig höjning av dieselskatten 1 juli 2015. Däremot höjs avfallsskatten med några kronor.
  • Den största positiva energinyheten i höstens budget klarar sig. Det gäller den fortsatta höjningen av koldioxidskatten för alla industrier utanför utsläppsrättshandeln. För alla dessa företag blir det full koldioxidskatt 1 januari 2016. På den här punkten hade Alliansen inga invändningar, och åtgärden kommer att genomföras. Det kommer att leda till många ombyggnader från olja, gasol och naturgas till biobränslen och fjärrvärme i näringslivet.
  • Det blir säkert också ett bonus-malussystem för nya bilar. Och skatteavdraget för solceller genomförs. Det ger oss en del solel under den del av året då vi redan har extra stort elöverskott. Både de rödgröna och Alliansen har varit ense om denna subvention.
  • Den stora negativa skatteförändringen, höjningen av skatten på biodiesel, kommer tyvärr också att genomföras. Här är den nya regeringen och Alliansen ense om att skatten måste införas för att svara upp mot EU:s statsstödsregler. Alla svenska politiker som kommit i konkat med frågan anser att regelverket är felaktigt, men ingen orkar ta fajten med EU-kommissionen. Sverigedemokraterna, som annars tycker illa om EU, har ingen ståndpunkt alls, eftersom partiet också är emot biodrivmedel, åtminstone etanol, men troligen också biodiesel.

Skattehöjningen är rena snurren i det läge vi nu har där råoljepriset sjunker vecka för vecka, och dieselpriset följer med ner. Att i det här läget anse att biodieseln är överkompenserad, dvs genom stödet för billig i förhållande till den fossila dieseln, är orimligt. Biodieseln håller tvärtom på att konkurreras ut av billig fossil diesel, men politikerna lägger på en extra skatt för att kompensera för en ”överkompensation” som rådde under 2013! Tyvärr kommer ingen att ägna mycket intresse åt denna och andra konkreta frågor som måste hanteras under de närmaste månaderna. Våra politiker kommer istället att ägna sig åt valkampanjen, en valkampanj som sannolikt skapar en lika låst riksdag som den vi valde i september.

Det finns ytterligare ett antal frågor som påverkas av det oklara politiska läget. Hur kommer övergångsregeringen nu att hantera frågan om en energikommission? Ska den tillsättas? Kommer den att bli försenad redan i starten?

Och hur kommer övergångsregeringen att arbeta med den Kontrollstation 2015 som ska utvärdera energi- och klimatpolitiken? Har en svag övergångsregering mandat att förhandla med Norge om höjd nivå i elcertifikatsystemet?

Är de rödgröna ministrarna nu så kallada ”lama ankor” som bör undvika att fatta kontroversiella beslut i avvaktan på ett nytt valresultat? Vilken trovärdighet har de svenska ministrarna i Bryssel när de uppenbarligen saknar stöd i den svenska riksdagen?

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer