Nu blir det kolkraftverk i Liberia - undrar om miljögrupperna jublar

Överenskommelsen undertecknades 10 september av Liberias premiärminister, nobelpristagaren Ellen Johnson Sirleaf, när hon var på statsbesök i Indien. Ordförande i Jindal Steel & Power är Naveen Jindal, som också sitter i det indiska parlamentet. Han säger att han har ”en dröm om att lysa upp Afrika”. Kolet till kolkraftverket i Liberia kommer troligen att levereras från Jindals egna kolgruvor i Mozambique eller från Sydafrika. Jindal planerar i framtiden att bygga mindre kraftverk i Mozambique, Sierra Leone och Senegal .

Källor till allt detta är PennEnergys hemsida, the Economic Times och The Telegraph of India.

Det finns mycket att som kommentar till nyheten:

• Under flera år arbetade företag Buchanan Renewables med att försöka få igång produktion av fasta biobränslen i Liberia, främst genom att avverka gamla gummiträd och flisa dem till bränsle. Gummiträden ersattes av nya plantor som efter sju år skulle ge nytt gummi. Svenska Vattenfall gick in i projektet med stöd från Swedfund.
• Projektet fick löpa gatlopp i svenska och internationella media, båda medan det påick och efter att svenskarna dragit sig ur, vilket man gjorde våren 2012 efter att ha förlorat mycket pengar.
• I Buchanan Renewables planer ingick också att bygga ett biobränsleeldat kraftverk på 36 MW i närheten av Monrovia. Till saken hör att Liberia alltsedan inbördeskriget har en akut brist på el och elproduktion. Projektet skulle genomföras med visst stöd av norska biståndspengar, men försenades flera gånger, inte minst på grund av svårigheter att komma överens med de liberianska myndigheterna om villkor, kostnader och priset på el.
• I våras gav också Buchanan Renewables upp och ägarna sålde projektet till ”en investerargrupp” (det är svårt att få veta vad som sedan hänt).

På sajten African Energy konstaterade man att ännu ett afrikanskt bioenergiprojekt gått i stöpet, och att det är mycket svårt att genomföra sådana här projekt i praktiken, även om kalkylerna och förutsättningarna verkar vara bra. Man skriver vidare ”The food versus energy debate and the schrill opposition of many NGO:s have made it hard to win funding for many projects”.

Nu blir det, som sagt, kolkraft istället för biokraft i Liberia. Det blir indier som investerar istället för svenskar och norrmän. Det blir fossilt istället för biobränsle. Det blir arbetstillfällen i gruvor i annat land istället för jobb i Liberia med att skaffa fram lokala biobränslen.

De miljöorganisationer som ägnat mycket möda åt att bråka med Vattenfall kan nu fråga sig: blev det bättre?
Samma sak med de massmedier som främst ägnat sig åt att leta efter fel med Liberiaprojektet.

Och vad säger statliga Vattenfall idag?
Borde man inte ha hållit ut lite längre i Liberia och sett till att det åtminstone blev flis till det lokala biokraftverket? Vad lär vi oss inför framtida projekt i Afrika?

/Kjell