När myterna ska avslöjas sprids nya myter om de svenska tomaterna

Så här skriver Fokus 23 oktober under rubriken ”Ta död på de vanligaste myterna”: ”Spanska tomater är klimatsmartare än svenska såhär års. Sant. Trots att spanska tomater ofta transporteras med lastbil ger de växthusodlade svenska större utsläpp.”

Upsala Nya Tidning skriver den 25 oktober under rubriken ”Svart på vitt om klimatmyterna” och underrubriken (som myt nummer 1) ”Handla närodlat är bra för klimatet”: ”NEJ! Klimatet används ofta som ett argument för att välja närodlat. Men effekten på klimatet är i princip obefintlig och i vissa fall rent av negativ av att välja närodlat. Tomater odlade i uppvärmda växthus i Sverige kan också vara sämre än spanska frilandsodlade tomater.”

Uppslaget i UNT illustreras med en klase kvisttomater och bildtexten: ”Närodlat. Svenska tomater kan vara sämre än spanska ur klimatsynpunkt.” Den senare formuleringen är naturligtvis sann, med betoning på ordet ”kan”. Om man odlar svenska tomater i växthus som värms med fossil olja eller fossil naturgas så blir klimatpåverkan större än om man odlar tomater utan tillsatsvärme i Spanien. Den diesel som går åt för transporten till Sverige har liten betydelse för klimatpåverkan.

Problemet är bara att endast en bråkdel av den svenska tomatodlingen idag sker med fossila bränslen. De kalkyler som ligger till grund för påståendet att svenska tomater är sämre än spanska ur klimatsypunkt bygger på gammal statistik om energianvändningen i svenska växthus.

Vi hade en blogg om detta redan för ett par år sedan. Göteborgs hamn hade då beställt en analys av SIK i Göteborg. Den visade att det blir större klimatutsläpp från svensk växthusbaserad tomatodling än från spanska tomater, även om man räknar in transportens utsläpp. Göteborgs hamn gjorde stor nyhet av saken, och den spreds som en sanning i svenska media. Det är denna ”sanning” som fortfarande spökar.

Vad visade studien? Man jämförde tre alternativ för transport av tomater från Alicante till Sverige (Falköping). Minst utsläpp blev det med tåg hela vägen, men också transport med tåg till Bilbao och därifrån med båt till Göteborg gav låga utsläpp för transporten. Men till och med alternativet med dieseldriven lastbil hela vägen blev bättre än de svenskodlade tomaterna.

Men skillnaden är inte särskilt stor. För de svenskodlade tomaterna blev totalutsläppet 0,73 kg CO₂ för varje kilo tomater, och för de spanska 0,60 kg CO₂/kg om de transporterats med lastbil och 0,40 kg CO₂/kg om de kommit med båt.

Den största delen av de svenska utsläppen sker i odlingen: av totalpåverkan 0,73 kg CO₂ kom 0,68 kg från odlingen. Den spanska utomhusodlingen belastar klimatet med 0,25 kg CO₂/kg. Allt enligt SIK:s rapport.

Varifrån tog SIK den svenska siffran för odling? Jo, den kom från konsultfirman Cascada, som undersökt energianvändningen i svensk växthusodling 2009. I deras rapport får vi veta att utsläppet 2009 var 0,82 kg/kg tomat, och SIK har säkert gjort en trendframskrivning och sänkt värdet en smula. Rapporten visar nämligen på en mycket snabb omställning i växthusen. 2007 var andelen fossil uppvärmning i tomatväxthusen 65,6 procent och 2009 bara 23,3 procent. Omvänt hade andelen förnybar energi ökat från 34,4 procent till 76,7 procent, på bara två år.

De förnybara bränslen som användes 2009 var främst biobränslen: flis 56,9 procent, sågspån/halm/spannmål/torv mm 1,8 procent. Man använde också 6,3 procent biobaserad fjärrvärme och 10,1 procent spillvärme från industri. Allt enligt Cascada.

Den senaste officiella statistiken för energianvändningen i växthus från Jordbruksverket 2012 bekräftar bilden av den snabba omställningen bort från fossila bränslen. Mellan 2008 och 2011 minskade oljeanvändningen i tomatväxthusen med 60 procent, och mellan 2002 och 2011 var minskningen hela 76,7 procent. Användningen av biobränslen ökade med 88 procent på tre år (2008 – 2011) och med 7,5 gånger mellan 2002 och 2011.

Det har inte kommit någon officiell statistik för växthusen för tiden efter 2011. Men allt tyder på att trenden fortsatt. Koldioxidskatten har höjts och den energiskattereduktion som tidigare fanns för växthusen har tagits bort. I webbmagasinet Gott&Nära nummer 3/2015 från i maj i år finns en artikel om ”Klimat- och miljösmart tomatodling”. Där gör man en uppskattning att 90 procent av tomatodlingen i Sverige ställts om till förnybar energi. Där kan man också läsa om Lindgårdens tomatodling som använder flis som bränsle, och Elleholms tomatodling som använder överskottsvärme från Mörrums Bruk (Södra; insatsenergin är bioenergi från skogsråvaran). I artikeln berättas också om att nästan alla svenska tomatodlare använder energiväv som spar på energin.

Svensk tomatodling är alltså i dag så gott som helt baserad på förnybar bioenergi, och dessutom energieffektiv. De flesta av företagen producerar 100 procent fossilfria tomater. Den svenska tomatodlingen ska inte hängas ut och utsättas för medial mytbildning. Den svarar idag bara för 13 procent av totalförbrukningen av tomater, och den förtjänar en bättre behandling i massmedia.

Varför inte skriva lite om holländska och danska tomater istället? De holländska släpper enligt rapporten från Cascada ut cirka 3 kg CO₂/kg tomat, alltså fem gånger så mycket som SIK påstår att de svenska gör. I de holländska växthusen används fossil naturgas, och någon omställning till förnybar energi sker inte. Nederländerna ligger i botten när det gäller att uppfylla EU:s mål om förnybar energi, och saknar koldioxidskatt.

PS. Om man vill se hur det går till att konvertera växthus från olja till pellets kan man följa med på studiebesök till Gluggstorp växthus i närheten av Landskrona, där man odlar Mårbacka-pelargoner, i anslutning till Svebios Stora Biokraft- och värmekonferens i Malmö 3 – 4 november.

/Kjell