Julfirande med lågt klimatavtryck
Köp några vackra jultulpaner eller en amaryllis från Alverbäcks på Ekerö.
Detta växthusföretag var det första prydnadsväxtföretaget med klimatcertifiering som tilläggscertifiering till märkningen med Svenskt Sigill. Det finns ytterligare fyra producenter av prydnadsväxter med klimatcertifiering. Man kan exempelvis också köpa sina hyacinter, sin julstjärna eller sin amaryllis från Lagergrens i Lenhovda.
Alverbäcks värmer sina växthus på Mälaröarna utanför Stockholm med pellets, alltså klimatneutralt biobränsle från den svenska skogen. Den el företaget använder är 100 procent förnybar (vattenkraft), och man håller på att utbilda sina förare i sparsamt körsätt. Allt detta kan man läsa om på Alverbäcks hemsida. Det står inget om biodrivmedel till distributionen av blommorna. Tydligen går det att få klimatcertifiering enligt Svenskt Sigill utan att fixa den delen. En plump i protokollet. Det är ju inget problem att köra lastbilar på biodrivmedel idag.
Man kan som konsument välja produkter som har lågt klimatavtryck i sin produktion. Då tänker vi inte i första hand på att sluta äta kött, utan på att produkterna tillverkats och transporterats med minsta möjliga klimatpåverkan, främst genom att man ersatt fossila bränslen med biobränslen för att minska koldioxidutsläppen.
Sitt julöl kan man välja från Åbro bryggeri, som nyligen anslutit sin tillverkning till fjärrvärmenätet i Vimmerby, där det kommunala energibolaget just byggt ett nytt kraftvärmeverk som eldas med flis. Man kan också med gott samvete köpa Spendrups öl. Vid Spendrups bryggeri i Grängesberg, Sveriges största, pågår en stor investering för att utnyttja den egna biprodukten drank – också ett biobränsle.
Julbröd kan vara svårare. De flesta bagerier som gör mjukt bröd bakar med gasol (fossilt), naturgas (fossilt) eller el (delvis fossilt + kärnkraft). Polarbröd i Älvsbyn har en klar klimatstrategi. Företaget har satsat på egen vindkraft för sitt elbehov, flyttar över transporter från bil till järnväg och arbetar nu med att få in biodrivmedel i landsvägstransporterna. Dessutom använder man bioplast i sina plastpåsar. När det gäller knäckebröd kan man med gott samvete köpa Leksands, som är en i stort sett koldioxidneutral produkt. Men det finns också flera mindre knäckebrödsbagerier som bakar med vedugnar.
När det gäller julosten och charkuterivarorna kan det vara svårare att veta vad man ska köpa. Det finns inget slakteri eller mejeri som är klimatcertifierat, vad vi kan se. Men vi vet att Scans slakteri i Kristianstad har gjort en stor konvertering från fossilt bränsle till fjärrvärme, och kraftvärmeverket i Kristianstad drivs också med biobränsle. Men exakt vilka syltor och korvar som är klimatneutralt förädlade får vi inte veta på förpackningarna eller Scans hemsida.
Det största svenska mejeriföretaget, Arla, genomför ett omfattande program för att ersätta fossila bränslen med förnybara. I Linköping har man i samarbete med Tekniska Verken tagit en stor biobränslepanna i bruk för sitt mejeri, och nu håller man på att byta till pellets också vid mejeriet i Jönköping. I framtiden skulle vi gärna vilja ha ett klimatmärke även på osten. Det kan bli ytterligare ett argument för att köpa svenskt.
Hur är det då med julsillen? Abba, som är en del av Orkla, finns i Kungshamn. Här finns stora planer på att bygga en biogasanläggning och använda biprodukterna för egen energiproduktion. För tillfället är dock planerna stoppade av Mark- och miljödomstolen, men bolaget kommer nog igen med en ny ansökan. Då kanske sillburken också får ett mindre klimatavtryck.
Till sist: ljusen på julbordet kan man med fördel köpa från Liljeholmens. Bolaget har nyligen installerat en pelletspanna vid sin stearinfabrik i Oskarshamn, levererad av VeÅ i Sävsjö, för att ersätta sin oljeanvändning. Att använda stearinljus är dessutom bättre än att skapa julstämning med paraffinljus. Stearin är en förnybar produkt medan paraffin kommer från fossil olja.
Det här var årets sista blogg. God jul och ett Gott nytt år! – som förhoppningsvis avslutas med ett nytt globalt klimatavtal i Paris. Men oberoende av ett sådant avtal kan vi jobba vidare på hemmaplan med att reducera koldioxidutsläppen.
/Kjell