Tillbaka

Ingen bra klimatpolitik att avstå från att bruka skogen, Elin Götmark

Ett kalhygge läcker växthusgaser, påstod Elin Götmark från Skydda skogen i en debattartikel i Svenska Dagbladet i söndags.

Det är riktigt, men det är bara en tillfällig effekt. Hygget får efter bara några år nya träd, genom plantering eller frösådd, och de nya träden växer snabbare än den gamla skogen skulle ha gjort.

Istället för kolläckage blir ungskogen snabbt en kolsänka. Att det funkar så här bevisas av det som hänt med alla de hyggen som naturen skapade genom stormen Gudrun 2005. Om detta skrev tidningen ATL härom veckan. Det fanns efter orkanen en stor oro för att Gudrun skulle skapa en ”kolbomb” i södra Sverige under lång tid, med negativ klimateffekt. Men redan efter åtta år nådde man brytpunkten med positiv inlagring av kol. Därefter sker en mycket snabb ökning av kolförrådet på de gamla hyggena, som nu blivit ungskog. Om detta vittnar professor Johan Bergh vid institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Gamla skogar når så småningom en mättnad i kolinlagring. Nedbrytningen av biomassa blir lika stor som tillväxten, och man får inget tillskott av kolförrådet. Grenar och kvistar faller till marken och träd dör lika snabbt som det sker tillväxt. Precis som med människor blir träden gamla och slutar växa.

Risken för storskaliga utsläpp av kol genom skogbränder, insektsangrepp och stormar ökar när skogen blir riktigt gammal. Det inträffar till sist massdöd i skogslandskapet. I Kanada, USA och Sibirien kan man påtagligt se hur naturen så småningom frigör det lagrade kolet; miljontals hektar drabbas varje år av sådan storskalig nedbrytning av biomassan och frigörande av kolet, som koldioxid som går upp i luften till ingen nytta. I Sverige såg vi förra året ett exempel på sådan storskalig kolförlust vid skogsbranden i Västmanland. Själv vistas jag ibland i Klippiga Bergen i Colorado, där i stort sett all skog är ”skyddad” och därför gammal. Massiva insektsangrepp och storskaliga skogsbränder har på senare år dödat hundratusentals hektar skog i området och gett utsläpp av miljontals ton biogent kol.

Om man inte brukar skogen, för produkter eller som energi, kommer det biogena kolet att frigöras på annat sätt. Förbränningen sker på ett styrt sätt i pannor, och ersätter fossilt bränsle, istället för att förbrännas i skogsbrand. Skogen är inget pålitligt kolförråd som kan jämföras med obrutet kol i en gruva eller olja som inte pumpats upp ur marken.

Att bruka skogen och använda skogens produkter är den bästa klimatpolitiken. Det ger friska skogar med hög genomsnittlig tillväxt, och därmed stor kolinbindning. Produkterna kan användas för att substituera andra material, baserade på fossila bränslen eller tillverkade med fossila bränslen. Att ersätta cement och betong med trä ger särskilt stor klimatfördel. Papper och papp av förnybart biogent kol är givetvis bättre än plast tillverkad av fossilt kol i förpackningar.

Forskare vid Lantbruksuniversitetet har entydigt visat att på global nivå och med ett långsiktigt perspektiv är substitutionseffekten mycket mer betydelsefull än ökning av kolförråden i skogarna. För det svenska skogsbrukets del sker dessutom en mycket stor del av denna klimatnytta utomlands. Slutsatserna finns i en uppsats som publicerades förra året i den vetenskapliga tidskriften Forests (Potential Role of Swedish Forestry in the Context of Climate Change Mitigation, av Tomas Lundmark, Johan Bergh m fl). Uppsatsen är värd att läsa för den som är intresserad av frågan om kolbalans i skogsbruket.

Vi har skrivit en replik för att svara på Elin Götmarks debattartikel. Vi får se om Svenska Dagbladet tar in den. Innehållet är ungefär detsamma som i denna blogg, och slutet lyder så här:

”Också inom Sverige är substitutionseffekten stor. Vi får redan en tredjedel av vår energi från biomassa, med störst användning inom uppvärmning och industri. Vi skulle kunna använda än mer, exempelvis för att byta bränsle i transportsektorn. Två tredjedelar av vår fjärrvärme är biobaserad. Den svenska skogsindustrin har reducerat sin användning av fossila bränslen med 71 procent under de senaste tio åren. Sverige är ledande i EU när det gäller att använda förnybar energi, generellt och i transportsektorn. Vi är det enda EU-land som redan nått 2020-målen. Det har främst skett genom utnyttjande av biobränslen.

Vi använder allt mer bioenergi, och samtidigt ökar förrådet av biomassa i skogen. Det kan låta som en paradox. Men modellen fungerar, därför att vi har välskötta och brukade skogar, där det också finns gott om plats för naturhänsyn och friluftsliv. Det är en bra klimatmodell, som visat sig fungera i praktiken.”

/Kjell

Vi använder oss av cookies.Läs mer