”Fake facts” om klimatpåverkan från Stockholms finansborgarråd

Typiska inslag handlar om att lära sig laga mat av ”matsvinn” och att återanvända kläder. Vid en ek på Djurgården kan man avge ett personligt hållbarhetslöfte i en låda. Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) besökte eken och lovade att i fortsättningen bara äta växtbaserad kost ”eftersom hälften av våra koldioxidutsläpp kommer från köttindustrin” (citat enligt DN:s text).

Jag har ingen synpunkt på att Karin Wanngård går över till vegetarisk kost. Det är det många som gör, med olika motiv. Men Karin Wanngård och DN sprider myter och ”fake facts” när man påstår att köttet står för hälften av våra koldioxidutsläpp.

Finansborgarrådet borde veta bättre, och DN:s reporter borde ha gjort en faktakontroll. DN:s läsare blir vilseförda och klimatdebatten hamnar snett när man inte håller sig till fakta.

Så här förhåller det sig:

• Det finns inga studier som visar att köttproduktionen står för halva klimateffekten, än mindre av hälften av koldioxidutsläppen, vare sig i Sverige eller globalt. Statistiken och de vetenskapliga studier som finns visar att det kan handla om några procent i produktionsledet. Om man räknar in alla indirekta effekter och ser till hela kedjan från odling till matbordet, alltså inkluderar alla transporter och all förädling, kan man komma fram till att animalieproduktionen står för 15 procent av vår klimatpåverkan (Livsmedelsverket 2013). Till en del handlar det då om att hela samhället är beroende av fossila bränslen och att köttproduktionen får bära en del av skulden för avskogning.
• En studie från Chalmers 2013 visade att köttkonsumtionen stod för 800 kg CO₂-ekvivalenter per person (mest metan och lustgas omräknat till CO₂) i Sverige. Det kan jämföras med det totala utsläppet per person i Sverige, som låg på cirka 5 500 kg CO₂, dvs köttet stod för en sjundedel. En stor del av köttets klimateffekt sker genom import.
• Den klimatpåverkan som kan kopplas direkt till köttproduktion handlar i första hand om metan från nötkreaturens matsmältning och hantering av stallgödsel, samt lustgasutsläpp vid odling av fodergrödor. Frågan om kött och klimat handlar inte så mycket om koldioxid, även om det naturligtvis används en del fossila bränslen till traktorer och för produktion av gödselmedel.
• Koldioxidutsläppen kommer till mer än 90 procent från förbränning av fossila bränslen, olja, kol och naturgas, och koldioxiden är den helt dominerande växthusgasen, både på kort sikt och speciellt på lång sikt. Förbränningen av fossila bränslen sker i kraftverk, industrier, pannor och motorer.
• Köttproduktionen har också positiva klimat- och miljöeffekter. Korna omvandlar cellulosahaltiga grödor, som vi inte kan äta, till livsmedel, och utnyttjar betesmarker som vi inte kan odla. Odlingen av vallväxter ger miljövänligt växelbruk. Djurens gödsel kan användas i den ekologiska odlingen. Landskapet hålls öppet och den biologiska mångfalden gynnas av betesdriften.
• Man kan slutligen diskutera hur man ska se på metan. Det är inte självklart att hela metanutsläppet från djurhållning ska bokföras som ett växthusgasutsläpp. Det biogena metanet kan ses om en del av det naturliga kolkretsloppet, på samma sätt som den biogena koldioxiden. Kanske borde man bara räkna tillförseln av fossil metan, t ex läckage från fossil gas- och kolproduktion. Metan bryts ner på något årtionde i atmosfären, medan huvuddelen av koldioxiden kommer att finnas kvar i hundratals år och påverka klimatet.

Det stora problemet med att sprida ”fake facts” är att debatten blir snedvriden och man fattar felaktiga politiska beslut.

Köttätandet är inte den stora klimatfrågan för stockholmarna. Staden hundratusentals bilar som drivs med fossila drivmedel är det man borde ägna sig åt i första hand. Fortfarande är de flesta bilar som används och säljs fossilbilar. Många av de stockholmare som för några år sedan köpte flexifuelbilar tankar bensin istället för E85. Försäljningen av biogasbilar går trögt, och försäljningen av flexifuelbilar är nästan obefintlig.

Stockholm eldar dessutom fortfarande kol för el och värme i Värtan.

/Kjell