En glad nyhet som inte blev känd. Tacka Naturvårdsverket för det!

Men svenska folket har inte fått veta något om denna glada nyhet. Den har smugits ut på Naturvårdsverkets hemsida utan att myndigheten gjorde något pressmeddelande. Ändå är det ett mycket omfattande siffer- och tabellmaterial som lagts ut tillsammans med en väl genomarbetad text med analys över utvecklingen i olika sektorer. Handläggarna har gjort ett bra jobb. Men deras chefer och kommunikatörer bestämde sig för att inte skriva pressmeddelande om saken!

Att jag själv råkade få se tabellerna berodde dels på att jag sökte en ny siffra till Svebios diagram över den långsiktiga utvecklingen, dels att jag kände till att Naturvårdsverket vid ungefär den här tiden på året brukar ta fram preliminära siffror, bland annat för att rapportera till EU.
Utsläppen i Sverige har minskat mycket snabbare än Naturvårdsverket tidigare trott i sina klimatprognoser. Nedgången med 25 procent har framför allt skett de senaste tio åren 2004 – 2014. De största svenska utsläppen inträffade kallåret 1996. Jämfört med det året är nedgången 30 procent.

Man ska hålla i minnet att Sveriges befolkning under den här tiden ökat med drygt 1 miljon, och att BNP ökat med mer än 60 procent i reala termer. ”Klimateffektiviteten”, utsläppen per BNP, har alltså förbättrats ännu mer än 25 procent. Vi lyckas göra allt mer för allt större värden med allt mindre utsläpp. Det är den positiva klimatnyheten som allmänheten borde få ta del av.

Låt mig räkna noga.

Nu jämför jag 1990 och 2014. Utsläppet av växthusgaser har minskat från 71 837 tusen ton CO₂-ekvivalenter till 53 888 tusen ton, en nedgång med nästan exakt 25 procent. Ökningen av BNP i fasta priser har varit 64 procent sedan 1990. Det innebär att utsläppsminskningen per BNP varit 54 procent. Sveriges invånarantal har ökat från 8,59 miljoner invånare 1990 till 9,74 miljoner 2014, eller med 13,4 procent. Det innebär att utsläppen per invånare, varje svensks genomsnittliga ”carbon footprint” har minskat med 34 procent, och vår genomsnittliga ”klimatintensitet” (dvs utsläpp delat med BNP och per invånare) har minskat med nära 60 procent. Vi lyckas alltså i genomsnitt ”producera” i Sverige med ett klimatavtryck som bara är 40 procent av vad det var 1990, räknat per ekonomisk nyttighet. En delförklaring är förstås att vi producerar en lägre andel hårdvara och en högre andel tjänster. En annan delförklaring är att vi importerar större andel av våra konsumtionsvaror. Men den tredje är att vi bytt teknik och bränslen och effektiviserat.

Naturvårdsverket lägger idag stort fokus på att vår konsumtion fortfarande ger ett stort växthusgasavtryck. Den 20 april skrev man pressmeddelande om den saken. Tillverkningen av produkterna på våra butiksdiskar förbrukar fossil energi i andra länder, inte minst i Kina som är världens största utsläppare av koldioxid.

Men vi ska också komma ihåg att vår egen export får allt bättre klimatprestanda. När vi exporterar papper har vi använt mycket lite fossila bränslen för framställningen. Dessutom ersätter våra skogsprodukter andra produkter som har stora utsläpp. Trä har lägre ”carbon footprint” än betong, aluminium och stål i byggkonstruktioner. Papper och kartong har lägre ”carbon footprint” än plast och andra fossilt baserade förpackningsmaterial. Vi ger ett positivt klimatbidrag både genom att producera varor för export med lågt klimatavtryck och genom att våra förnybara produkter från skogen ersätter produkter med hög klimatpåverkan.

Vi kan naturligt klä oss i säck och aska och bara ha fokus på vår negativa klimatpåverkan via vår import, som Naturvårdsverket gör. Eller vi kan ge en balanserad bild där vi också räknar oss tillgodo de positiva exporteffekterna. Plus naturligtvis våra allt bättre inhemska siffror för den inhemska konsumtionen. Men för att ge den balanserade bilden måste vi förstås berätta för allmänheten om alla delarna, och Naturvårdsverket kan inte skriva pressmeddelanden bara om det som är ”säck och aska”.

/Kjell