Earth hour 2015 idag lördag – för WWF handlar det om kött och elbilar
Det har skett märkliga förskjutningar i den svenska klimatdebatten. Man kan använda WWF:s enkät om klimatångest inför Earth Hour på lördag som exempel. Uppvärmning med biobränslen är borta, liksom bilar med biodrivmedel som etanol och biodiesel. Och det allra viktigaste för den som ska rädda klimatet tycks vara att bli vegetarian. Hur tänker WWF om klimatet? Eller snarare: Så tänker WWF idag om klimatet!
Först ett par ord om Earth Hour (En timme för vår jord, skulle man kanske kunna säga på svenska). Blir världen bättre av att vi släcker ljuset en timme på lördag kväll? Många debatterar detta i olika media just nu. Många skriver: vi har ju nästan koldioxidfri elproduktion i Sverige, så det har knappast någon klimateffekt att släcka lyset. Det är nog sant, men Earth Hour ska väl ses symboliskt. Den som släcker lyset vill visa att han/hon kan avstå från lite av livets goda för att inte belasta vår jord.
Det är fint tänkt, men vad är det för saker som betyder något för klimatet, och vad ska folk göra i sin vardag? Och vad tycker WWF är viktigt?
För att ta reda på vad människor tycker gjorde WWF en opinionsundersökning med hjälp av Cint. Den kallas Earth Hour Klimatbarometer 2015. Man fick svar från 1033 personer, lite fler kvinnor än män, ganska få äldre personer, klar överrepresentation för sverigedemokrater, men underrepresentation för folkpartister och moderater. Men i stort sett troligen en bild av vad svenskar tycker om klimatfrågan. Fast undersökningen säger lika mycket om hur WWF tänker som hur de svarande tycker.
De flesta är övertygade om att klimatförändringarna beror på mänsklig aktivitet, och det finns mycket få så kallade ”klimatskeptiker” i svenska folket. Många tycker att de vet mer idag klimatfrågan än för fem år sedan och en mycket stor grupp funderar på klimatfrågan ofta. Mellan 35 och 40 procent säger att de känt klimatångest någon gång.
Vad är de då mest oroade för? De flesta anger olika naturliga förändringar som fler stormar, stigande havsyta, stigande temperaturer och smältande glaciärer. Men en del är också oroade för fler konflikter. En realistisk bild.
Över 70 procent skulle kunna tänka sig att hoppa över en Thailandresa för att minska sin klimatpåverkan. Men här har WWF glömt att ge kontrollfrågan om man verkligen brukar flyga långt bort på semester. Man frågade också om man kunde tänka sig ett ”konsumtionsfritt år” för att minska klimatpåverkan. Det kunde mer än hälften tänka sig. Definitionen är att man skulle avstå från all varukonsumtion utom nödvändighetsvaror som mat och förbrukningsvaror.
Här illustreras WWF:s tankesätt tydligt. Konsumtionen är problemet. Det gäller att få folk att sluta konsumera. Ett alternativt synsätt kunde vara att det finns olika sätt att producera, och att konsumtionen bara är ett problem om produktionen görs på fel sätt.
Sedan kommer WWF:s frågebatteri in på konkreta vardagsfrågor, och då blir det extra intressant.
Först WWF:s grundfråga om konsumtionen – vad uppfattar folk som det område i våra liv som orsakar mest utsläpp: biffen, bilen, bostaden eller börsen? Vilken vill man använda som symbol när man släcker lampan? De flesta svarar bilen – det visar en grundläggande kunskap hos folk. Det är ju transportsektorn som orsakar de största utsläppen hos oss i Sverige. Men väldigt många tror också att det är maten (biffen) som ger den största klimatpåverkan.
Det tror uppenbarligen också personalen på WWF:s kansli, för sedan kommer en rad frågor om vad som skulle kunna får de svarande att äta mindre kött, om vad det är för fördelar med att äta vegetarisk mat, och i vilka allmänna inrättningar man borde äta mer vegetarisk kost (skola, vård, barnomsorg osv).
Därefter följer frågor om placering av investeringar, pensionspengar och egna besparingar för att undvika företag som sysslar med fossila bränslen och annan mindre klimatsmart verksamhet.
Till slut kommer man fram till den fråga som allmänheten insett är den största – hur man ska kunna minska utsläppen från trafiken?
Första frågan gäller vad som skulle kunna få den svarande att välja bort bilen (bättre kollektivtrafik, bättre cykelbanor, lånebilar, bilpooler, samåkning). Många svarar ”inget av ovanstående”. Ett tecken på att många faktiskt behöver sin bil.
Sedan kommer frågan: ”Vilka av nedanstående alternativ skulle du kunna tänka dig att använda dig mer av för att resa mer klimatsmart?”. Alternativen som ges är: åka mer kollektivt, gå mer, cykla mer, åka mer tåg, samåka mer, vara med i en bilpool, köpa el- eller biogasbil.
Lägg märke till att det självklara alternativet att tanka biodrivmedel (etanol eller biodiesel) eller byta till en miljöbil med lägre förbrukning eller förnybart bränsle inte finns med?
Klimatsmart drivmedel tycks inskränka sig till el och biogas för WWF. Eller bara el. Det framgår tydligt av nästa fråga, som lyder: ”Har du bil idag och har du övervägt att köpa en elbil de tre senaste åren?” Varför ställs inte frågan om etanolbil, eller biogasbil, eller hybridbil eller något av de andra miljösmarta alternativen?
Det finns också en fråga om förnybar energi/bra miljöval el, definierat som energi från sol, vind eller vattenkraft (biokraft finns förstås inte med).
På frågan om hur du helst skulle vilja få förnybar energi till ditt hem, finns följande svarsalternativ: vindkraftverk/vindsnurra, delägare i vindkraftverk, solpaneler eller solceller, bergvärme, välja en elleverantör med förnybar el. Inte heller här finns biobränslen med som alternativ. Pelletskaminer och vedpannor är inget man känner till på WWF-kontoret i Ulriksdal.
/Kjell