Bättre att använda veden i bergen än att låta den brinna – exempel från Spanien

För några år sedan inträffade en förödande skogsbrand i Valenciaprovinsen i sydöstra Spanien, som ödelade 45 000 hektar skog. De bilder som föredragshållaren, Juan José Mayans Diaz, visade oss föreställde helt barbrända berg. Bara aska och ödeläggelse. För den lilla staden Serra var det en katastrof. Staden lever av den lokala turismen och stora delar av den omgivande skogen är skyddad nationalpark. Kommunen Serra består av 5730 hektar, och 80 procent är skogsmark. Skogen ser inte ut som skogen i norra Europa; den är relativt gles och långa tiden torr. Risken för brand är stor. Landskapet är mycket kuperat, med klippor och stup. Förr hölls skogsbränderna i kontroll genom att det fanns betande djur, får och getter, som höll nere småbuskar och annan vegetation, och man tog vara på ved. Idag får skogsbränderna spridning genom all torr ved och eldfängd undervegetation som finns i skogen. För att minska risken för skogsbrand måste man sköta skogen och hugga undan undervegetation och döda träd.

Det är just det man börjat göra i Serra. Dessutom tar man vara på biomassan och tillverkar egen pellets och flis. Det har skapat ett tiotal arbetstillfällen i den lilla staden och lett till att man kunnat ersätta andra bränslen, främst olja. Man får en rad nyttor: mindre risk för skogsbränder, en grönare och friskare skog, lokala arbetstillfällen och mindre beroende av omvärlden för energiförsörjningen.

Serra skulle kunna fungera som en modell för hela Medelhavsregionen. Problematiken är densamma i Italien och Grekland som i Spanien. Det ser likadant ut på Korsika som runt Valencia.

Juan José fick en fråga om ekonomin. Han berättade att projektet inte skulle ha kunnat genomföras utan stöd, som man hade fått från regionen Valencia. Direkta bidrag för att kunna köpa utrustning. Den spanska regeringen har genomfört hårda besparingsprogram under de senaste åren. Stöden till förnybar energi har också dragits ner eller helt avvecklats. Men bioenergin har klarat sig bättre än vindkraften i besparingsprogrammen, sannolikt bland annat därför att politikerna inser att bioenergin har gynnsamma effekter på sysselsättningen och den lokala ekonomin.

Behovet av direkta stöd skulle försvinna om de fossila bränslena betalade för sin miljöpåverkan med en rejäl koldioxidskatt. Det skulle direkt påverka lönsamheten för alla förnybara alternativ för uppvärmning. Med en koldioxidskatt på svensk nivå skulle det med all säkerhet löna sig att använda lokala biobränslen i Valenciaregionen. Röjningar i nationalparken och andra skogar skulle kanske kräva någon typ av extra stöd, och borde kunna motiveras både av miljöskäl (skogsbränder förorenar) och för att inte riskera avbräck för turismen i framtiden.

Seminariet var en del av AEBIOMs projekt Biomass Counts, ett projekt som handlar om att visa på de ekonomiska och miljömässiga fördelarna med bioenergi. Man kan hitta en film om Serraprojektet på Youtube.

På YouTube hittar du filmen SERRA Biomass, Energy and Employment

/Kjell