Tillbaka

Fiasko för Sveriges etanolpolitik

I torsdags varslade Agroetanol i Norrköping 25 anställda om utsägning. De får sluta första maj, samtidigt som den nya svenska politiken för förnybara drivmedel träder i kraft och drar undan mattan för fabriken i Norrköping.

För några veckor sedan fick vi preliminär statistik för drivmedelsförsäljningen 2013. Den visar att försäljningen av E85 sjönk med 22 procent 2013 jämfört med 2012. Eftersom bensinförsäljningen sjunker år för år minskar också den volym etanol som blandas in i bensin. Någon 10-procentig inblandning av etanol har vi ännu inte sett till, trots att EU:s direktiv tillåter sådan inblandning sedan flera år tillbaka. Och försäljningen av flexifuelbilar, bilar som kan gå på E85, har nästan upphört.

Man måste sammanfatta läget som ett praktfullt politiskt fiasko för den svenska etanolpolitiken.

Annat var det för några år sedan. Alltsedan SL i Stockholm började köra etanolbussar 1990 har Sverige varit ett föregångsland i Europa när det gällt att storskaligt satsa på förnybar etanol (Det förekom en del verksamhet tidigare än så: etanoltillverkning i Lidköping, etanolbussar i Örnsköldsvik mm).

2001 invigdes Sveriges första stora etanolfabrik i Norrköping. 2008 byggdes den ut till fyrdubbel kapacitet. Sverige låg i täten i Europa när det gällde att blanda etanol i bensinen, men framför allt med att skapa en marknad för högblandad etanol, E85. Genom en samordnad upphandling, där Stockholms stad spelade en ledande roll, skapades efterfrågan på flexifuel-bilar. Så fick vi Ford Focus Flexifuel. Sänkt förmånsvärde för etanolbilarna banade vägen för Saabs satsning på Saab Biopower, som snabbt tog en stor andel bland företagsbilarna. Bensinbolagen med OKQ8 och Statoil i täten hjälpe till genom att bygga ut näten för E85-mackar.

Men någonstans på vägen började allt gå fel. Svenska Dagbladet publicerade bilden av ”kolrykande” etanolfabrik i Brasilien. Bilden var visserligen foto-shoppad för att se extra smutsig ut, och man har aldrig använd kol för att göra etanol i Brasilien, men skadan var redan skedd, och bilden fick trots alla fel och brister pris som Årets bild. DN:s motorredaktion fyllde en bil med limpor för att visa hur etanolen tar maten ur munnen på människor, och DN:s journalist fick pris av Energirådgivarna. Den tidigare så miljövänliga etanolen blev plötsligt allas spottkopp.

Regeringen fyllde på med att avskaffa det sänkta förmånsvärdet för etanolbilarna och punkterade därmed effektivt nybilsmarknaden för flexifuelbilar. Den okänsligt utformade tvångslagen för bensinmackarna, pumplagen, ersatte den frivilliga utbyggnaden, och etanolen fick skulden för den pågående strukturrationaliseringen bland bensinmackarna.

Sveriges bönder hade satsat stort på svensk etanolproduktion, i övertygelse om att politikerna skulle stå fast vid att ställa om trafiken till förnybart. Istället för att lägga ytterligare 100 000 hektar i träda tecknade man kontrakt för etanolvete och har tillverkat 230 000 kubikmeter etanol och 200 000 ton proteinfoder, och står nu redo att också göra 100 000 ton grön koldioxid. Fabriken har blivit världens särklassigt bästa etanolfabrik baserad på spannmål, med en klimateffektivitet över 90 procent.

I detta läge drar regeringen undan mattan och avskaffar det tullskydd som gjord verksamheten möjlig. Nota bene: fabriken har sällan gått med vinst, tvärtom har de bönder som kooperativt äger Agroetanol genom åren förlorat stora belopp, men hittills alltid haft hopp om att det ska vända.

Nu kommer verksamheten att pressas och undermineras av importetanol. Det kan exempelvis vara majsetanol från USA. Man ska veta att den amerikanska etanolproduktionen är subventionerad, som en del av den amerikanska jordbrukspolitiken. Man ska också veta att den ligger mycket långt från Norrköpingsfabrikens över 90-procentiga klimatnytta. EU:s hållbarhetskriterier kräver bara 35 procents klimatgasreduktion idag och under flera år framåt. Det räcker alltså för importören att visa intyg på 35,5 procent för Energimyndigheten, och sedan blanda starkt subventionerad majsetanol den svenska bensinen.

Följden kan bli att alla förlorar jobbet vid fabriken i Norrköping och att världens bästa etanolfabrik för spannmål läggs i malpåse eller läggs ner för gott, samt att några tiotusental hektar svensk åker åter läggs i träda. Och naturligtvis: klimatutsläppen ökar.

Vad säger de ansvariga politikerna i näringsdepartementet, finansdepartementet och i riksdagens närings- och skatteutskott idag om den svenska etanolpolitiken? Och varför är det helt tyst i media?

/Kjell

Vi använder oss av cookies.Läs mer