Tillbaka

Svar på skriftlig konsultation om förslag till Nationell energi- och klimatplan

I enlighet med EU:s förordning 2018/1999/EU om styrningen av energiunionen ska samtliga medlemsstater lämna in en nationell energi- och klimatplan (NEKP) till EU-kommissionen senast 31 december 2019. Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att lämna in ett förslag på denna plan senast 1 november 2019 till Regeringskansliet.

Sammanfattning av Svebios synpunkter på förslaget:

  • Det förslag som tagits fram av Energimyndigheten duger inte som svensk nationell energi- och klimatplan utan måste omarbetas i grunden.
  • Den föreslagna energi- och klimatplanen ger en missvisande bild av den förväntade utvecklingen fram till 2030, eftersom den bygger på scenarier som inte räknar med några förändrade styrmedel jämfört med idag.
  • Planen måste istället utgå från och vara samordnad med samtliga svenska klimatmål och visa vilken utveckling som krävs fram till 2030 för att nå dessa mål. Det övergripande målet är att Sverige inte ska ha några nettonollutsläpp 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
  • Den plan som presenteras kommer inte att uppnå målet om 70 procent reduktion av växthusgasutsläppen från inrikes transporter. Det ger därmed en felaktig bild av de svenska ambitionerna för omställning av transportsektorn.
  • Förslaget kan inte utgå från scenariot Referens EU eftersom detta inte inkluderar en uppräkning av kvoterna i reduktionsplikten efter 2020. Om man ska utgå från ett scenario i Energimyndighetens rapport 2019:07 bör man välja ”scenario reduktionsplikt”.
  • Kurvan för andel förnybar energi i Sverige bör starta vid den förväntade andelen 2020, som kommer att hamna kring 57 – 58%, inte från det svenska målet för 2020 på 50%, som uppnåddes redan 2012.
  • Planens förväntade utveckling för bioenergi innebär en kraftig underskattning av bioenergins potential och en närmast total stagnation för denna förnybara energikälla efter 2020.
  • Vår egen bedömning är att bioenergianvändningen hamnar 30 TWh högre 2030 än scenariot ”referens EU”, vilket skulle ge en förnybartandel på 74,5% 2030 (scenariots 66,5% + 8%).
  • Den nationella energi- och klimatplanen bör behandlas av Riksdagen.

Vi använder oss av cookies. Läs mer