Remissynpunkter på EU-kommissionens förslag till reviderat förnybartdirektiv RED III

Svebios ståndpunkter i sammanfattning:

• Vi stödjer höjningen av målet för förnybar energi från 32 till 40 %, men menar att det skulle kunna höjas ytterligare, till 50 % 2030 om man höjer målet för transportsektorn, vilket är möjligt om man ändrar synen på biodrivmedel från åkergrödor.
• Målet för transportsektorn på 13 % växthusgasreduktion är för lågt. Med en kraftig höjning av målet i transportsektorn kan produktion och användning av både konventionella och avancerade biodrivmedel öka.
• Man bör inte införa fler delmål utöver målet för förnybart totalt och målet för förnybart i transportsektorn. Övriga mål och riktlinjer bör vara indikativa. Omställningen bör i första hand ske med generella styrmedel som koldioxidskatt och utsläppshandel.
• Den ensidiga inriktningen på elektrifiering och vätgas är omotiverad och strider mot principen om teknikneutralitet. Värdering av fordon utifrån utsläpp från avgasröret (zero tailpipe) måste ersättas med värdering av total miljöpåverkan enligt LCA (well-to-wheels).
• Tak och andra begränsningar för biodrivmedel från åkergrödor bör tas bort, och medlemsländerna bör själva få bestämma om man vill använda lediga resurser i jordbruket till odling av energigrödor.
•  Förslaget om att avskaffa dubbelräkning av förnybara drivmedel är bra och bör genomföras fullt ut för alla råvaror och alla sektorer.
•  Vi stödjer förslaget om att höja biodieselandelen från 7 % till 10 %. Man bör också ta initiativ för att höja inblandningen av etanol i standardbensin från 10 % till 15 % eller 20 %.
•  Hållbarhetskriterierna för biomassa från skog bör inte förändras nu. De har ännu inte implementerats på marknaden och de nu gällande kriterierna bör först utvärderas innan ytterligare kriterier införs.
•  Modellen med riskvärdering och bedömning i relation till befintlig skogs- och miljölagstiftning fungerar bra och ger låga administrativa kostnader. De föreslagna förändringarna försämrar konkurrenskraften för skogsbaserad bioenergi vilket ger negativa klimateffekter.
•  Förslaget om att även mindre användare, ner till 5 MW, ska rapportera skapar ytterligare administrativa kostnader och krångel, som särskilt drabbar små och medelstora aktörer.
•  Klimatkraven på befintliga anläggningar innebär en retroaktiv lagstiftning som kan tvinga fram avveckling av väl fungerande anläggningar med stor klimatnytta och i sämsta fall återgång till fossila bränslen.
•  Förslaget att man inte kan ge stöd till anläggningar som enbart producerar el från biomassa kan förhindra användning av bioenergi för flexibilitetstjänster (balansering, effekt, lokal kapacitet).
•  Förslaget i artikel 3.3 om att medlemsländerna ska reglera användningen av biomassa för energi och att EU-kommissionen ska återkomma med ytterligare förslag om begränsningar 2026 bör avvisas av den svenska regeringen. Råvarureglering av den typ som föreslås skapar i sig störningar på marknaden och osäkra investeringsvillkor. Åtgärden strider mot EU:s grundläggande principer om fri konkurrens.
•  Förslag om att reglera användningen av biomassa från ”plantage-skog”, att minimera ”stora hyggen”, att inte skörda stubbar, osv, innebär inskränkningar i skogsskötseln, och inkräktar på den nationella bestämmanderätten över skogspolitiken. Detaljregleringen strider mot subsidiaritetsprincipen.