Miljökonsekvensbeskrivning för Fennovoimas kärnkraftsreaktor i Pyhöjoki

Konsekvenser av en stor kärnkraftsolycka

• I MKB:n redogörs för modellberäkningar för konsekvenser att stora olyckor (INES 6 och INES 7). I huvudsak framhålls konsekvenser för människors hälsa och för livsmedelsförsörjningen, t ex restriktioner när det gäller att äta kött från kontaminerade områden..
• Erfarenheten från de stora kärnkraftsolyckor som hittills inträffat som gett omfattande utsläpp utanför reaktorområdet (Tjernobyl, Fukushima), är att det är mycket svårt att förutse spridningsmönster för radioaktiva ämnen och konsekvenserna av markbeläggning. Väderleksförhållanden vid spridningen spelar stor roll och kontamination kan ske på mycket stora avstånd. De totala samhällskostnaderna uppges i bägge fallen ligga över 1000 miljarder kr.
• Som nämns i MKB:n ger den radioaktiva beläggningen begränsningar i ”användningen av jordbruks- och naturprodukter”. Dessa begränsningar anges som kortvariga. I sammanhanget nämns i första hand kött från jakt, renskötsel och betesdrift, svamp mm.
• För egen del vill vi framhålla de problem som uppstår med försörjningen med biobränslen. En långvarig konsekvens av nedfallet från Tjernobyl har varit kontaminering av skogsbränslen med radioaktivt cesium. Kontamineringen har Sverige skapat betydande problem för värmeverken i det berörda området från Mälardalen upp längs södra Norrlandskusten. Problemen gäller bland annat hanteringen av radioaktiv aska. Det ska noteras att den radioaktiva beläggningen skedde på mycket stort avstånd från utsläppet i Tjernobyl.
• En allt större del av värme- och elförsörjningen i Norden sker med skogsbränslen. Problemet är därmed inte försumbart, och inte heller kortvarigt i händelse av en radioaktiv olycka.
• I sammanhanget vill vi gärna framhålla att ägaren av kärnkraftverket måste vara fullt ut ansvarig för kostnader som åsamkas utomstående i händelse av en olycka. Vi kan inte se att denna aspekt hanterats i den föreliggande MKB:n.