EU:s LULUCF-förordning COM(2016)479

Svebios synpunkter i sammanfattning

EU bör även i fortsättningen tillämpa principen ”no debit” och hålla LULUCF (utsläpp från och inbindning av kol i mark och skog) skilt från utsläpp från andra sektorer och inte blanda samman dessa i målformuleringar. Med detta argument avvisar vi också den föreslagna flexibilitetsmekanismen för vissa delar av LULUCF (se Svebios yttrande över Ansvarsfördelningsförordningen).

• Det är däremot viktigt att redovisa klimateffekterna i båda sektorerna i ett sammanhang för att ge en fullständig bild av hur alla mänskliga aktiviteter inom EU påverkar klimatet.
• Den föreslagna portalparagrafen (artikel 4) att uppnå minst balans mellan upptag och utsläpp inom LULUCF under åren 2021 – 2025 respektive 2026 – 2030 bör avskaffas eller omformuleras. Balans under en kort tidsperiod är utan betydelse. Det avgörande är balans över längre tid och allra viktigast är att åstadkomma ökad inbindning av koldioxid genom god tillväxt, vilket möjliggör maximal substitution av fossila bränslen och utnyttjande av förnybart och klimatvänligt material.
• Fastställande av referensnivån inom skogsbruket bör ske på nationell nivå och inte överprövas av EU-kommissionen. Referensnivå bör grundas på senast tillgänglig statistik och nationella skogspolitiska bedömningar. Kommissionens förslag om fastställande av referensnivåer för rapportering för skogsbruk bör avvisas.