Lucka 15

Dags för lucka 15 i Svebios julkalender!

P15_webb

1980 fanns det enligt Riksskogstaxeringen 2 402 miljoner kubikmeter stamved i de svenska skogarna. Till 2017 hade den siffran ökat till 3 285 miljoner kubikmeter. Siffrorna gäller den produktiva skogsmarken exklusive skyddad skog. Det totala förrådet av biomassa är nästan dubbelt så stort när man inkluderar grenar, stubbar och rötter.

Ökningen av förrådet av biomassa i skogen är 36 procent om man jämför 2017 med 1980, och det har sannolikt tillkommit ett par procent de senaste tre åren.

Sedan 1920-talet, då Riksskogstaxeringen inledde sina mätningar, har förrådet av biomassa i skogarna fördubblats.

Ökningen har skett samtidigt som vi ökat avverkningarna i ungefär samma takt. De ökade förråden av biomassa i skogarna beror alltså inte på att vi låtit skogen står orörd, utan på att vi bedrivit ett aktivt skogsbruk där det lönat sig att odla mer skog på den befintliga skogsarealen.

Det ökade förrådet av biomassa, och därmed också biogent kol, i de svenska skogarna är ett starkt argument för att det går utmärkt att skörda skog och använda biobränslen utan att tära på skogens kolförråd. Det är också ett argument mot den så kallade kolskuldsteorin, en teori som säger att det tar 60 – 100 år innan man återvunnit det kol som förbränts genom ny tillväxt.

Vi åstadkommer inte skulder i skogen, utan vi bygger upp tillgångar genom ett aktivt skogsbruk, tillgångar som vi kan skörda och använda till klimatsmarta produkter och till bioenergi som ersätter fossil energi.

Virkesförrådet i svenska skogar

virkesförråd

Virkesförrådet på produktiv skogsmark, exklusive skyddad areal i miljoner skogskubikmeter (m3sk). Källa: Riksskogstaxeringen.


Vi använder oss av cookies. Läs mer