Tillbaka
Synpunkter på utkast till svensk nationell klimat- och energiplan till EU till Miljö- och energidepartementet
Bioenergi
Remissvar
26 februari 2018
Svebio har fått möjlighet att ge synpunkter på utkastet till svensk NCEP och vill framföra följande:
- Vi beklagar att det utkast vi ska kommentera innehåller stora luckor. Det är svårt att ge en samlad bedömning när stora delar i planen saknas. Det gäller särskilt avsnitt 5 om effekten av planerad politik.
- Vi tycker att rapporten borde publiceras och diskuteras på svenska. Det är en grundläggande princip inom EU att medlemsländerna ska kunna använda sitt eget språk, och det underlättar kommunikation med den svenska allmänheten kring detta dokument som är av central betydelse för de kommande årens klimat- och energipolitik. Översättning och diskussion om engelska texter bör ske i ett senare skede.
- Vi anser att utgångspunkten för planen bör vara de utredningar som genomförts inom energi- och klimatpolitiken under de senaste åren – främst Energikommissionen (SOU 2017:2) och Miljömålsberedningen (SOU 2016:47) – och de breda politiska överenskommelser som dessa inneburit. Vi är inte överens med utredningarna i alla delar, men den politik som lagts fast har bred politisk förankring som garanterar att beskedet till EU-kommissionen i en kommande NCEP har bred förankring. Den svenska samsynen kring bioenergi finns väl formulerad i de fyra myndigheternas rapport ”Bioenergi på rätt sätt”.
- Vi anser däremot inte att dokumentet kan grundas på den prognos/framskrivning som gjorts av Energimyndigheten i ER 2017:6. Detta dokument är en ren räkneövning som enbart utgår från de styrmedel som fanns på plats 2016, och tar inte hänsyn till politikens viljeinriktning i övrigt. Scenariedokumentet kommer därmed fram till många orimliga slutsatser och prognosvärden, t ex när det gäller utvecklingen på transportområdet. Sveriges NCEP måste grundas på en oberoende analys och inte på en mekanisk framskrivning.
- Sveriges NCEP bör utgå från visionen om ett 100 procent förnybart energisystem och ett välfärdssamhälle utan negativ klimatpåverkan. Fokus bör ligga på inhemska åtgärder, främst reduktion av fossila koldioxidutsläpp och utfasning av fossila energikällor och material.
- Sverige ska inte presentera ett ”taktiskt dokument” där man lägger sig på lägre ambitionsnivåer än som är möjliga och som kommuniceras mot allmänheten i Sverige. Det går inte att gömma den svenska debatten och de svenska ambitionerna för Bryssel. Dokumentet blir då också en del av det regelverk som driver på omställningen i Sverige. Att medvetet formulera ett återhållet dokument har motsatt negativ effekt. Ett offensivt dokument fungerar också som en tydlig svensk signal till andra EU-medlemsländer.
- Dokumentet bör genomsyras av ”den svenska linjen” att arbeta i första hand med generella styrmedel som koldioxidskatt och miljöavgifter och så långt som möjligt undvika direkta subventioner. Även om frågorna i mallen ofta utgår från den förhärskande subventionslinjen i Europa bör man överallt där det är möjligt peka på att vår politik med generella styrmedel har bättre effekt till lägre kostnad.
- Den svenska NCEP bör förankras i det svenska samhället med breda remissomgångar och seminarier både för den första preliminära NCEP:n och den slutliga planen.