Remissvar: Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023
Svebio accepterar att kvotplikten pausas under ett år, men därefter måste man återgå till tidigare beslutade höjningar för att klara det svenska målet för transportsektorn 2030 och det övergripande svenska klimatmålet inom EU:s gemensamma klimatpolitik (ESR).
Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, har beretts möjlighet att svara på rubricerade promemoria och vill framföra följande:
- Svebio accepterar att kvotplikten pausas under ett år, men därefter måste man återgå till tidigare beslutade höjningar för att klara det svenska målet för transportsektorn 2030 och det övergripande svenska klimatmålet inom EU:s gemensamma klimatpolitik (ESR).
- Regeringen måste snarast lägga fram förslag om ökat stöd till inhemsk svensk produktion av biodrivmedel, främst från skogsråvara.
Pausa uppräkningen inom reduktionsplikten
Vi stödjer förslaget att pausa uppräkningen inom reduktionsplikten under 2023 med de motiv som regeringen anger. Prisuppgången på drivmedel har varit exceptionell under det gångna året och drabbat många företag och enskilda. De snabbt stigande priserna kan leda till ett minskat stöd för klimatåtgärderna i transportsektorn.
Det är emellertid mycket viktigt att regeringen och riksdagen tydligt markerar att klimatmålet för transportsektorn 2030 ligger fast, och att höjningen av kvoterna i reduktionsplikten återställs efter 2023 så att målet för 2030 kan nås.
Fit for 55
Inom ramen för Fit for 55 har EU-kommissionen föreslagit höjda mål inom den gemensamma klimatpolitiken. Målen är fördelade på medlemsländerna och blir obligatoriska för sektorerna utanför utsläppshandeln ETS. För Sveriges del föreslås ett ökat mål på 50 procent jämfört med tidigare 40 procent, i relation till 2005 år utsläpp. För Sveriges del måste huvuddelen av de minskade utsläppen ske inom transportsektorn och för arbetsmaskiner eftersom det inte återstår mycket användning av fossila bränslen inom uppvärmning och i andra berörda sektorer.
Promemorians konsekvensbeskrivning illustrerar den stora klimateffekten av att pausa kvoterna: ett 880 000 ton CO2 högre utsläpp under 2023 jämfört med förväntade utsläpp med bibehållen kvot. Dessutom en 3,4 TWh högre användning av fossil bensin och diesel.
Den högre efterfrågan på fossila drivmedel innebär indirekt att EU:s marginella efterfrågan på rysk olja blir högre. Att pausa kvoten innebär alltså en betydande kostnad för klimatet och ett ökat utlandsberoende för den svenska energiförsörjningen, vilket talar för en snabb återgång till den tidigare beslutade ambitionen i reduktionsplikten.
Öka inhemsk produktion av biodrivmedel
De stora konsekvenserna av att inte fullfölja kvotplikten är ett starkt motiv för att öka den inhemska produktionen av biodrivmedel, vilket medverkar till sänkta kostnader för biodrivmedel på sikt och stärker försörjningstryggheten. Det senare är inte minst viktigt med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget.
Energimyndigheten har under hösten 2021 presenterat förslag om hur inhemsk produktion kan ges ökat stöd. Från Svebios sidan har vi presenterat förslag i rapporten ”Styrmedel för svenska biodrivmedel” (sept 2021).
Regeringen måste snarast lägga konkreta förslag om hur svensk produktion av skogsbaserade biodrivmedel ska kunna öka. Svebios förslag i ovanstående rapport är att genomföra ett system för Contract for difference (CfD).
Av:
Gustav Melin, vd, Svenska Bioenergiföreningen
Kjell Andersson, näringspolitisk chef, Svenska Bioenergiföreningen