Tillbaka
EU-kommissionens förslag om LULUCF
Bioenergi
Remissvar
16 september 2021
Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, har beretts möjlighet att ge synpunkter på rubricerade förslag och vill framföra följande:
Svebios ståndpunkter i sammanfattning
- Ett ökat krav på nettoinbindning av koldioxid i LULUCF-sektorn i enlighet med kommissionens förslag innebär en kraftig neddragning av avverkningsnivåerna i svenskt skogsbruk, med allvarliga effekter för inkomster och sysselsättning i den svenska skogsnäringen.
- Den ökade kollagringen i skog motverkas av minskad klimatnytta från substitution av material med högt klimatavtryck och av fossila bränslen. Denna aspekt har inte beaktats av kommissionen. Redan på kort sikt blir den samlade klimateffekten negativ.
- Effekterna för bioenergiförsörjningen är minskad tillgång på biprodukter från sågverk, massabruk och träindustrier och på sikt mindre volymer returträ.
- Nyligen genomförda revisioner inom den svenska LULUCF-rapporteringen visar att ändrade metoder och tillfälliga naturliga händelseförlopp kan ge mycket stor påverkan på de rapporterade kolflöderna. Detta är ett starkt argument mot att formulera tvingande mål för utsläpp från LULUCF.
- Istället för tvingande mål kopplade till de nationella klimatmålen bör man arbeta med indikativa mål och åtgärdsprogram kopplade till de nationella energi- och klimatplanerna för alla markkategorier, både för skogsmark och jordbruksmark.
- Att införa ett tvingande LULUCF-mål innebär en styrning av den svenska skogspolitiken som inte överensstämmer med att skogspolitik är en nationell kompetens. De styrmedel som kommer att krävas för att uppnå målet kommer att innebära ingrepp i skogsägarnas rätt att förfoga över sin skog.
- Vi stödjer förslaget om att avskaffa de skogliga referensnivåerna. Systemet har varit komplicerat och svårt att förstå för andra än experter.
- Man bör analysera möjligheterna att koppla sänkan i bio-CCS till sänkan i LULUCF.
- Svebio anser inte att man ska föra samman utsläppen i LULUCF och utsläppen i jordbruket till en gemensam AFOLU-sektor med ett gemensamt mål om klimatneutralitet 2035. Risken med detta mål är det stimulerar till ”icke-produktion” i både jordbruket och skogsbruket vilket ger negativa klimateffekter i andra sektorer.