EU-kommissionens bioekonomistrategi – ett steg i rätt riktning för bioenergin

Bioekonomin har en avgörande betydelse för att nå nationella och internationella klimatmål genom att dess varor och tjänster kan ersätta importerade fossila råvaror. Foto: Svebio

Det kan man inte säga att kommissionens utkast i oktober var. I detta talades det om att det var problematiskt att bioenergin hade ökat inom EU och att konkurrensen om biomassan skulle regleras. Bra att kommissionen nu har lyssnat.

Att politiskt styra råvaruflöden känns minst sagt gammalmodigt. Istället bör marknaden sköta det. Så fungerar det i Sverige och bör så fortsatt göra.

Bioekonomistrategin visar vägen för hur unionen under kommande år ska prioritera satsningar för att främja den allt mer betydelsefulla bioekonomin. I den ”Europeiska gröna given” stakar EU-kommissionen ut ambitionen att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Bioekonomin är en av de viktigaste byggstenarna för att nå detta mål.

En god bioekonomi löser flera utmaningar

Att använda biomassa för att producera livsmedel, material och energi kan bidra till att stärka landsbygden, öka konkurrenskraften och lösa många av de utmaningar som EU står inför. En hållbar och cirkulär bioekonomi kan ge ett grönare, rättvisare och mer konkurrenskraftigt Europa.

Kommissionen skriver bland annat att ”Bioenergin fortsätter att spela en roll för energisäkerheten, särskilt när den använder restprodukter, inte ökar vatten- och luftföroreningar och kompletterar andra förnybara energikällor.

– I sitt förra utkast till bioekonomistrategi hade kommissionen helt förbisett det faktum att bioenergin främst använder restprodukter från skogsindustrin och därigenom inte direkt konkurrerar om biomassan med till exempel kemiindustrin. Man hade också bortsett från bioenergins betydelse för beredskap och försörjningstrygghet, säger Anna Törner, vd på branschorganisationen Svensk Bioenergi, Svebio.

I det slutliga strategidokumentet påtalar kommissionen istället bioenergins fördelar, både dess roll för energisäkerheten, för att minska klimatpåverkan och som komplement till andra förnybara energikällor. Samtidigt ska hänsyn tas till regionala förutsättningar, något som skogsländer som Sverige har efterfrågat.

I strategin påtalas även betydelsen av att utveckla nya biodrivmedel till transportsektorn och bio-CCUS (koldioxidinfångning- och lagring) vid sidan om utökad biogasproduktion och effektiv biokraft- och fjärrvärme.

Stor betydelse för Europas konkurrenskraft

Kommissionen påtalar även bioekonomins betydelse för Europas konkurrenskraft. Ungefär åtta procent av alla arbetstillfällen inom EU härrör från bioekonomin och den svarar för fem procent av BNP. I Sverige är betydelsen ännu högre. Här svarar bioekonomin för drygt åtta procent av det totala förädlingsvärdet och en femtedel av det totala exportvärdet.

Antalet sysselsatta i Sverige uppgår till nästan 350 000 personer, främst inom lantbruket, skogsindustrin och bioenergin, såsom kraft- och fjärrvärmen, raffinaderier och dess närliggande branscher.

– Det är positivt att kommissionen nu övergett delar av sin negativa syn på bioenergin, men fortsatt finns fortsatt det tyvärr en skeptisk hållning till grödbaserade biodrivmedel och det kvarstår en rad nya och komplicerade regelverk som hämmar det svenska skogsbrukets utveckling, fortsätter Anna Törner.

Risk för minskad konkurrenskraft

Det finns fortsatt en risk att företag i EU tappar konkurrenskraft gentemot andra regioner om man inte uppfyller EU:s mål om att minska företagens administration med 25-35 procent.

Detta eftersom europeiska producenter redan regleras av omfattande hållbarhetskrav, i bland annat förnybarhetsdirektivet, medan importerad biomassa och bioenergiprodukter ofta är oreglerade.

En växande bioekonomi bidrar till förnyelse, industrins långsiktiga konkurrenskraft och stärkta exportmöjligheter, samt till en hållbar tillväxt och sysselsättning.

Strategic Framework for a Competitive and Sustainable EU Bioeconomy

Vid frågor, kontakta Anna Törner, vd, Svebio; anna.torner@svebio.se, 070-298 69 36 eller Johnny Kjellström, näringspolitisk chef, Svebio; johnny.kjellstrom@svebio.se, 072-148 28 70