Vill professorerna avskaffa biofjärrvärmen i sina universitetsstäder?

Planerna är att Örtoftaverket ska leverera ånga från till Nordic Sugars sockerbruk som ligger bredvid. Foto: Kraftringen

Brevet är riktat till ett antal globala ledare och dess övergripande krav är formulerat så här:

“We ask you and your countries to end all reliance on forest bioenergy “(fritt översatt: vi uppmanar er och era länder att upphöra med all användning av bioenergi från skog). All bioenergi ska ersättas med förnybar energi som sol och vind.

Brevet innehåller också en lång argumentation som ifrågasätter bio-CCS, bioenergi kombinerat med koldioxidavskiljning och lagring för att skapa negativa utsläpp.

Förhindra restriktioner från EU mot biobränslen från skogen

Själv har jag sedan månader tillbaka ägnat en stor del av min arbetstid åt att försöka förhindra restriktioner från EU mot biobränslen från skogen och rädda den svenska användningen av de här bränslena för fjärrvärme, biokraftproduktion, ersättning av fossila bränslen i industrin och framtida produktion av biodrivmedel från skogsråvara.

Jag har skrivit en konsekvensanalys (Impact assessment) för att visa de allvarliga konsekvenserna för svensk energiförsörjning och svensk klimatpolitik om man inför regler som begränsar användningen av grot (avverkningsrester som grenar och toppar) och icke industriduglig ved (rötskadat med mera).

Jag har skickat runt denna konsekvensanalys till ett par hundra nyckelpersoner i EU:s 27 medlemsländer, som jag tror kan påverka slutresultatet av förhandlingen. Frågan är akut för Sverige och avgörs under de närmaste veckorna.

Professorerna som skrivit under

Låt mig koppla ihop de två frågorna på ett konkret plan. Forskarbrevet är undertecknat av följande professorer från Lunds universitet:

Professor Jonas Ardö, professor Anders Lindroth, professor Petter Pilesjö och biträdande professor Anna-Maria Persson. Brevet är dessutom undertecknat av ytterligare fem personer på Lunds universitet.

De är alltså alla övertygade om att användningen skogsbränslen måste upphöra och ersättas med sol och vind och att bio-CCS är en icke önskvärd klimatåtgärd. Det är denna ståndpunkt man instämt med, med namn och akademisk titel.

Lunds universitet värms upp av skogsflis

Lunds universitet, liksom resten av Lund, får det mesta av sin värme och en del el från Kraftringens anläggning Örtofta kraftvärmeverk, som till stor del eldas med skogsflis. Kraftringen planerar nu en stor utbyggnad med mer biobaserad kraftvärme, ett miljardprojekt som också kommer att förstärka elbalansen i Skåne.

Från Örtoftaverket har man nyligen dragit en ångledning till Sverige enda sockerbruk, som kunnat minska sina klimatutsläpp med en fjärdedel genom att ersätta användningen av fossil gas med energi från biobränslen.

Kraftringen har tillsammans med Stockholm Exergi och Växjö Energi gjort en egen konsekvensanalys som visar de ödesdigra konsekvenserna av ett EU-beslut som inför restriktioner mot skogsbränslen.

Hur löser professorerna den fortsatta energiförsörjningen i Lund?

Hur tänker sig de fyra professorerna på Lunds universitet och de övriga fem undertecknarna av brevet den fortsatta energiförsörjningen i Lund? Tror de på allvar att det går att ersätta värmeproduktionen från förnybara bränslen med el från solfångarfält (täckande hur stor yta skånsk åkerjord?), som i huvudsak ger energi under den del av året då det bara finns små värmebehov, eller vindkraft, som bara ger energi en tredjedel av tiden?

Hur ska man driva processerna i sockerbruket om man inte har förnybara biobränslen? Den mest sannolika lösningen både för kraftvärmeverket och sockerbruket är att återgå till fossil naturgas om skogsflisen stryps.

Vad är professorernas budskap till Kraftringen? Och vad är deras besked till tusentals skånska skogsägare? Ska de inte kunna sälja restprodukterna från sina avverkningar som energi? Eller ska de inte få avverka alls i sina skogar?

Städer med omfattande användning av skogsbränslen

Samma frågor kan ställas till professorer vid andra universitet. Från Umeå universitet hittar vi bland undertecknarna professorerna Göran Englund, Lars Ericson och Micael Jonsson. Från Uppsala universitet finns professorerna Göran Arnqvist, Anders Backlund och David van der Spoel och från Göteborgs universitet professorerna Malter Andersson, Frank Götmark, Åsa Kasimir och Leif Klemedtsson.

Både Umeå, Uppsala och Göteborg har omfattande användning av skogsbränslen. Minst i Göteborg eftersom man där klarar sig långt med spillvärme från raffinaderierna och avfallsförbränning. Men det finns planer på ökad biobränsleanvändning. Uppsala har bara för några år sedan ökat sin användning av skogsbränslen kraftigt, och Umeå eldar mycket skogsbränslen i Dåva. I alla de här fallen måste professorerna ha bra svar om hur värmeförsörjning och lokal elproduktion ska ordnas om skogsbränslen ska förbjudas.

Låg kunskapsnivå om nordiska förhållanden

Det brev som de undertecknat är sannolikt författat av forskarkollegor med mycket dålig kännedom om de nordiska förhållandena, från länder som saknar fjärrvärme och kraftvärme. De tycks inte heller vara medvetna om de omfattande bio-CCS-planerna i de nordiska länderna för att åstadkomma nettoinbindning av koldioxid och skapa så kallade negativa utsläpp, som naturligtvis är mycket positiva för klimatet.

Forskarnas brev, liksom tidigare liknande brev, är en del av en långsiktig och medveten kampanj som drivits av ett litet antal organisationer och enskilda för att begränsa användningen av bioenergi i Europa. Utspelet, liksom den artikel i Nature som förra veckan fick stort utrymme i medier (både i Svenska Dagbladet, DN och Sveriges radio) är argumentationsstöd för de grupperingar inom EU som vill begränsa användningen av bioenergi.

Samspelet mellan aktivistiska forskare och medier illustreras av att ett liknande brev från 550 forskare med stöd för aktivt skogsbruk och användning av skogsbränslen inte fick någon uppmärksamhet alls i ledande medier.

Kampanjen har redan lyckats sätta stopp för användning av energigrödor på åkermark. Nu har turen kommit till skogsbränslena.

Om man når framgång i de pågående förhandlingarna om förnybartdirektivet är de stora vinnarna de fossila energislagen, förutom att svenska städer och tätorter får stora problem att klara sig energiförsörjning.

Vill professorerna ha det på sitt samvete?

// Kjell Andersson