Världen är redo för grön energi

Allmänheten har i de flesta länder insett att den här linjen inte håller. Det visar en stor undersökning som gjorts på uppdrag av danska Örsted och utförts av Edelman Intelligence. Undersökningen kallas Green Energy Barometer, och den grundas på svar från 26 000 människor i 13 ledande ekonomier runtom i världen. Örsted säger att det är den största undersökningen hittills i sitt slag. Och svaren är uppmuntrande.

Först några rader om Örsted. För fysikern associerar namnet till enheten för magnetisk fältstyrka, Oe, inom SI-systemet. För historikern handlar det om personen Hans Christian Ørsted, dansk fysiker och filosof mannen som upptäckte elektromagnetismen. Född i småstaden Rudköbing på Langeland 1777 och död i Köpenhamn 1851. Idag associerar allt fler till det stora danska energibolaget, som tidigare hette DONG, men som bytt namn till Örsted. Bolaget presenterar sig nu som ”det gröna energibolaget”, och med den inriktningen kunde man inte behålla det gamla namnet, som var en förkortning för Dansk Olja och NaturGas. Man kan säga att Dong var motsvarigheten till svenska Vattenfall, stor statlig energiproducent, med den skillnaden att man ägnat sig åt att utvinna olja och gas i Nordsjön och driva fossila kraftverk, istället för vattenkraft och kärnkraft. Men nu bygger båda företagen vindkraft och annan förnybar energi. Skillnaden är att Dong helhjärtat väljer att profilera sig som det gröna, hundra procent förnybara energibolaget och byter namn. Förutom att bygga vindkraft både på land och till havs håller Örsted på att konvertera alla sina kolkraftverk till biobränslen – både till pellets och flis.

Åter till Green Energy Barometer.

Rapporten inleds med ett konstaterande: förnybar elproduktion är idag lika billig som eller billigare än gaskraft och kolkraft, och klart mycket billigare än kärnkraft (halva kostnaden).

Barometern har genomförts i 13 länder, med minst 2000 intervjuer i varje. I Europa har frågorna ställts i Danmark, Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Polen. I Asien har man valt Kina, Taiwan, Sydkorea och Japan. I Nordamerika USA och Kanada. Urvalet gäller alltså utvecklade ekonomier med hög energiförbrukning. Därmed också länder som kan göra stor skillnad. Det hade varit spännande om man också inkluderat länder som Indien, Indonesien och några andra utvecklingsländer.

Den övergripande frågan gäller attityden till att skapa ett helt förnybart energisystem, om man tycker att det är viktigt eller oviktigt att skapa ”ett energisystem som helt bygger på förnybar energi”. Inget sägs om hur fort det ska ske, men hela 82 procent instämmer i att detta är viktigt. Skillnaderna är små mellan länderna. Allra störst är stödet i Kina med 93 procent, och lägst i Japan med 73 procent. Också i USA ställer 83 procent upp på detta övergripande mål. Sverige ligger på den lägre halvan med 80 procent instämmande.

Det är inga stora skillnader mellan olika grupper. De äldre är förvånande nog mer positiva till en förändring än de yngre, och det finns en viss skillnad enligt den politiska höger-vänsterskalan. Människor som betecknar sig som liberala instämmer till 89 procent, medan konservativa gör det till 76 procent. Frågan kunde inte ställas i Kina. Utbildningsnivån har liten betydelse.

En fråga gällde om det egna landet ska ha ett ambitiöst program för att satsa på grön energi. Här fanns det större skillnader, med Kina i topp på 89 procent och Nederländerna i botten på 58 procent, med Polen närmast på 59 procent. Inte heller här hamnade Sverige, med 67 procent, på den övre halvan, och långt efter Danmark på 78 procent.

Varför vill man då satsa på förnybar energi?

Edelman frågade om vad människorna i de här länderna uppfattar som de största utmaningarna och gav ett antal alternativ. Överst hamnade terrorism på 77 procent, med klimatförändringar på andra plats med 66 procent (man kunde ange tre alternativ), följt av ”ta hand om de äldre”, ”tillgång till sjukvård” och först därefter ”ekonomisk tillväxt och skapa jobb”. Att kontrollera immigration och minska hunger kom sedan.

Här var skillnaderna mellan länderna mycket större. Taiwan (86 procent) Sydkorea (75 procent) och Danmark (72 procent) hade de högsta värdena för oro för klimatförändringar, medan bara 46 procent i Polen och 49 procent i USA angav klimatförändringen som en utmaning. Polen, som oss veterligt inte haft några terrorattacker, fick högsta värdet för oro för terror, 85 procent, medan Danmark fick det högsta värdet av alla för oro för invandring, 61 procent. Värdena speglar hur debatt och opinionsklimat skiftar mellan länderna, och i mindre grad verkliga problem. Hur ska man annars förklara att Sverige har det högsta värdet av alla för oro för ”tillgång till rent vatten”.

Tyskarna är mest oroade för att förnybar energi ska ge högre kostnader, medan danskarna är mycket övertygade om att förnybar energi tvärtom sänker kostnaderna för energi.

Generellt gäller att Sverige inte står ut som ett land där befolkningen är särskilt inriktad på förnybar energi. Inte mer än andra. Vi är bara lagom engagerade.

En fråga gällde stödet för olika förnybara energislag. Frågan gällde vilka energislag man vill ha mer av. Solenergi hamnar i topp på 80 procent, med havsbaserad vind, 67 procent, och landbaserad vind, 64 procent, därefter. ”Hållbart producerad biomassa” fick bara 51 procent, men det är knappast förvånande. När man frågar människor om förnybar energi associerar de flesta först till sol och vind, för det är de energislagen som media och politiker alltid lyfter fram. Bioenergin lever mer i skuggan och utvecklas på sina egna villkor, och ifrågasätts också mer än sol och vind. Dessutom är bioenergin så mångfacetterad att den kan vara svår att greppa.

En siffra som sticker ut i den här delen är att stödet för vindkraft, både på land och till havs, är lägst i Tyskland. Kanske har man nått ett tak där folk tycker att det blivit för mycket av det goda.

Det mest slående budskapet från enkäten är den mycket stora förändringsviljan i Kina, med en entydig vilja att satsa på förnybar energi och en förväntan på att landet ska leda utvecklingen. När Kina bestämt sig börjar det hända saker, och i den här frågan har den politiska ledningen i Kina folket med sig när man nu satsar på omställning.

/Kjell