Tillbaka

Varför ska vi subventionera tunga hybridbilar?

En laddhybrid kan i praktiken dra mer än dubbelt så mycket diesel eller bensin som uppges i försäljningsreklamen och i de officiella värden som ligger till grund för de subventioner som ges till dessa bilar. Medelförbrukningen för en BMW 330e kan vara hela 227 procent högre i verklig körning än i den ”officiella förbrukningen”, enligt en tysk sajt som kartlägger bilars verkliga förbrukning.

Om detta stämmer borde man ta sig en ordentlig funderare på om man ska ge stöd till de här bilarna i det förslagna bonus-malussystemet. Varför ska alla köpare av vanliga mindre bilar vara med och subventionera tunga laddhybrider som till stor del går på fossila bränslen och drar lika mycket som en normal bil?

Den tyska sajten Spritmonitor försöker ta reda på hur mycket drivmedel bilar drar i verkligheten. Det gör man genom att ta in rapporter från bilister om deras bränsleförbrukning. Bilförare som håller reda på exakt förbrukning genom att läsa av sina färddatorer eller som bokför sina inköp på macken skickar in data till Spritmonitor. Vi har alla någon bilpedant i bekantskapskretsen, så vi vet att det finns pålitliga data där ute. Det handlar inte om statistik som skulle godkännas som en vetenskaplig undersökning, men sannolikt är dessa siffror tillräckligt bra och tillräckligt pålitliga. Några tusen tyska bilister kan inte ha fel.

De uppgifter som Spritmotor har samlat in om elbilar och laddhybrider finns redovisade i en artikel som publicerats i Auto Motor&Sport under rubriken ”Så mycket drar elbilarna och laddhybriderna i verkligheten”.

Källa: www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20170320/sa-mycket-drar-elbilarna-och-laddhybriderna-i-verkligheten/

Källa: www.mestmotor.se

DN:s motorredaktion hade noterat uppgifterna häromdagen, dock utan att ge detaljer. Men så här ser det ut:

  • För elbilarna gäller att de förbrukar 12 – 31 procent mer än de officiella värdena. Bäst är Nissan Leaf med 12 procent högre förbrukning, medan Renault Zoe ligger 28 procent över och Volkswagen e-Golf ligger i snitt 31 procent över den officiella elförbrukningen.
  • För laddhybriderna är siffrorna ännu värre. För ett antal vanliga modeller ligger förbrukningen 130 till 227 procent högre än de officiella förbrukningssiffrorna! Allra störst avvikelse har BMW 330e, som i snitt drog 6,21 liter/100 km, vilket ska jämföras med den uppgivna förbrukningen på 1,9 liter/100 km. Det är en avvikelse på 227 procent, eller drygt tre gånger så hög förbrukning som den officiellt uppgivna.

Volvo V60 D6 Twin Engine drog 4,63 liter mot uppgivna 1,8 liter, en överförbrukning på 157 procent. Den som köper en sådan Volvo i tron att han eller hon ska förbruka knappt två deciliter diesel per mil, men i verkligheten får en bil som drar nästan en halvliter, blir förstås besviken. Eller kanske inte alls. Köparen vet säkert att hen inte kommer att köra på el särskilt stor del av tiden.

Förklaringen till de stora avvikelserna är att den körcykel som används för bilarna när man testar deras bränsleförbrukning på ett helt orealistiskt sätt speglar hur de allra flesta bilister använder sin bil. Testcykeln utgår från en mycket hög andel stadskörning och liten andel längre resor, vilket leder till att man använder elmotorn under en stor del av körningen.

I verkligheten körs laddhybriderna kanske på ett helt annat sätt. Man packar in familjen i bilen för att åka från bostaden i Stockholm till lantstället på Österlen, och redan i Södertälje eller Vagnhärad är det slut i batterierna och man måste gå över till diesel eller bensin. Man tar sig inte tid att ladda på vägen ner till Skåne. Bilen är tung med folk och packning, och dessutom bär bilen på den extra batterivikten.

Allt detta är naturligtvis OK, om bilen betalas fullt ut av bilisten, på samma sätt som hen betalar för bränslet. Men så är det inte, och kommer det inte att vara. Bilköparen får en subvention för att köpa den här bilen för att den anses vara en extra bra miljöbil.

På Volvos hemsida får man veta att Volvo V60 D6 Twin Engine har en bränsleförbrukning på 1,8 liter per 100 km, och att det motsvarar ett utsläpp av 48 gram CO2/km (med NEDC-körcykel, blandad körning). Informationen är helt korrekt, men den är inte relevant. Vad man inte berättar är att denna körcykel inte ger en sannolik bild av hur bilen kommer att köras, i de allra flesta fall.

48 g CO2/km är den officiella siffran för klimatpåverkan som används för att beräkna bonus för denna laddhybrid inom bonus-malussystemet. Eftersom det är 12 gram bättre än gränsen för att få bonus på 60 gram får bilen 15 000 kr i bonus, om jag har räknat rätt.

Om Spritmonitors siffror stämmer och Volvo V60 D6 Twin Engine förbrukar 4,63 liter/100 mil och släpper ut 157 procent mer koldioxid, så borde utsläppssiffran vara 123 g CO2/km. Då skulle man istället få betala en malus-avgift på drygt 2000 kr.

Jag vet inte om jag har räknat rätt, och om jag förstått systemet fullt ut. Vi på Svebio håller just på att sätta oss in i förslaget till bonus-malus för att kunna ge ett remissvar till regeringen före 19 april. Men så mycket förstår jag att laddhybriderna får en orättvis fördel därför att de redovisas med alldeles för låga värden på bränsleförbrukning jämfört med verklig körning.

  • Det är upprörande att alla bilister inom bonus-malussystemet kommer att få vara med och subventionera tunga, dyra och delvis bränsletörstiga laddhybrider.
  • Det är lika upprörande att ingen svensk utredning eller myndighet brytt sig om att undersöka hur laddhybriderna körs i praktiken och vilken miljöpåverkan de har. Varför har inte Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, FFF-utredningen eller bonus-malusutredningen tagit reda på fakta om hur laddhybriderna används och vilka utsläpp de orsakar?
  • Slutligen. Varför kräver man inte att laddhybrider ska drivas med förnybart bränsle, E85 eller biodiesel? Varför ska man kalla en del bilar miljöbilar trots att de inte är miljöbilar?

/Kjell

 

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer