Vad kostar det att bygga ny kärnkraft och vindkraft – har Elforsk räknat rätt?

Elforsk kom ut med sin rapport om kostnader elproduktion från nya anläggningar den 20 november. Elforsk gör en sådan här rapport med några års mellanrum, och årets rapport är viktig, inte minst med tanke på de politiska diskussioner som kan komma i en ny energikommission.

Trenderna är tydliga. De förnybara energislagen har blivit billigare under de senaste åren. Kostnadsreduktionen är betydande, särskilt för solkraft och biokraft, men också för vindkraft. Kärnkraft går åt motsatt håll. Mellan Elforsks rapporter 2007 och 2011 steg kärnkraftens kostnad relativt kraftigt mellan 2011 och 2014, och ännu mer om man jämför med motsvarande rapport från 2007. Vi har varit vana vid att kärnkraft är ett konkurrenskraftigt alternativ, men så är det inte längre.

Jag har invändningar både när det gäller sättet att räkna på kostnaden för sol och vind, och för kärnkraft.

Först av allt vill jag ändå berömma Elforsks experter för att ha gjort en lättläst och transparent rapport. Man redovisar mycket tydligt hur man räknat, med värden på alla ingående komponenter, och man redovisar tydligt osäkerheten i siffrorna.

Först vindkraften och solkraften. Elforsk räknar ut vad det kostar att producera en kilowattimme el från vindkraft, dels för olika storlekar, dels för land- respektive havsbaserade anläggningar. Min invändning gäller att beräkningen bara gäller elkostnaden ut från anläggningen, och inte säger något om systemkostnaden, den totala kostnaden för kraftslaget om man tar hänsyn till behovet av balansering och reglering. Vindkraft och solkraft produceras när det behagar blåsa respektive när solen lyser. Vi kan förutse en del av produktionen, men vi kan inte styra den.

För att systemet ska fungera måste det finnas elproduktion som täcker upp behovet på marknaden när det inte blåser och när det är mörkt. Den kostnaden borde rimligen inkluderas i kostnaden för vindkraft och solkraft.

Så till kärnkraften. Det är svårt att uppskatta kostnaden för nya anläggningar, som kan tänkas byggas om 5 – 10 år, av en rad skäl. Ett skäl är att det nästan inte byggts någon ny kärnkraft i Västeuropa och Nordamerika under de gångna 30 åren, så det finns mycket få realistiska referenser. Om man ska sätta igång att bygga mycket ny kärnkraft måste man göra en nystart, som kan bli dyr. Erfarenheten från det finska reaktorbygget i Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar allra tidigast 2018. Ett identiskt reaktorbygge i Flamanville i Frankrike är också kraftigt försenat och mycket dyrare än planerat. Elforsk citerar en rad olika kostnadsbedömningar som i de flesta fall ligger högre än den egna bedömningen.

I Storbritannien planeras ett par nya stora reaktorer i Hinckley Point i Somerset. Markarbetena har redan inletts, men många undrar om bygget kommer att fullföljas eftersom man redan talar om kostnadsproblem. Den brittiska regeringen har garanterat investerarna ett pris på elen på 92,5 pund per MWh, eller drygt 1 kr per kilowattimme under 35 är, inklusive indexuppräkning. Elforsk anger en kostnad för kärnkraft på 54 öre/kWh, bara halva kostnaden mot den brittiska garantin. Det är inte trovärdigt, om man inte kan ange goda skäl. Vem tror att vi i Sverige kan bygga billigare och snabbare än i Finland, och till halva kostnaden jämfört med bygget i Storbritannien?

Till sist: Elforsks siffror visar att kostnaden för biokraft reducerats relativt kraftigt sedan den första rapporten, med i storleksordningen 20 öre/kWh. På den här punkten har vi ingen invändning. Kostnadsuppskattningen grundas på omfattande erfarenheter av de senaste årens byggen.

/Kjell