Tillbaka

Svebios bioenergiprognos var ”spot on” 1996

När Svebio 1996 gjorde en prognos för bioenergianvändningen 2020 kom man fram till att Sverige skulle kunna mer än fördubbla bioenergianvändningen, från 70 TWh 1994 till 154 TWh 2020. Det var inte många utöver Svebio som trodde att en sådan utveckling var sannolik för 23 år sedan. Nu visar det sig att Svebios prognos snarast var i underkant.

Idag pågår en liknande debatt om potentialen för bioenergi. Många debattörer upprepar mantrat att tillgången på biomassa är begränsad, och att den inte kommer att räcka till allt vi vill. Särskilt pessimistiska är många om möjligheten att få fram råvara till bioflygbränsle.

Kanske kan vi lära av historien och vara lite mer optimistiska.

Svebio ska deponera sitt arkiv av äldre handlingar på Riksarkivet, så att de finns tillgängliga både för oss själva och för framtida forskning. Karin Haara, som jobbat på Svebio under de flesta av föreningens hittillsvarande verksamhetsår, går igenom gamla protokoll och styrelsehandlingar, remissyttranden och annat från flera årtionden. Det är under detta tidsödande arbete som Karin hittat den gamla prognosen, som sannolikt utarbetats av Kent Nyström, Svebios dåvarande chef.

Prognosen finns på ett papper med rubriken ”Biobränsle är framtidens energi”. På pappret finns dels ett diagram över utvecklingen för den svenska bioenergin, från 1980 till 1994, dels staplar för Svebios biobränslescenario 2005 och 2020. Den första stapeln, för 2005, anger 118 TWh. Den andra, för 2020, anger 154 TWh.

I arkivhandlingarna finns också ett föredrag som Kent Nyström höll på Svebios årsmöte den 28 mars 1996. Här finns hela energiscenariot som bilaga, med detaljerade tabeller.

Låt oss jämföra Svebios framtidsspaning 1996 med verkligheten idag. Jämförelsen får bli med de senaste tillgängliga siffrorna, ofta för 2017, alltså med lite marginal till 2020. Kent Nyström använde 1993 som utgångspunkt för sina beräkningar, det senaste år han hade komplett statistik för.

1993 var användningen av bioenergi 75 TWh och Svebios scenario räknade med en ökning till 118 TWh 2005 och 154 TWh 2020, alltså en dryg fördubbling på 27 år.

På den här tiden gällde statistiken ”biobränslen, torv och avfall”, en samlingskategori för alla inhemska bränslen.

Hur blev det i verkligheten?

Det kan vi utläsa ur Energimyndighetens statistik i Energiläget i siffror 2019, som nyligen publicerats. 2005 blev användningen 118 TWh, exakt som Svebio förutspått! Och för 2017 var siffran för biobränslen 143 TWh. Men till det ska läggas ”övriga bränslen” på 17 TWh som idag inkluderar torv och fossilt avfall, men som på Kent Nyströms tid ingick i ”biobränslen torv och avfall”. Alltså hade vi redan 2017 överträffat Svebios scenario för 2020 med råge och nått 160 TWh. Svebio hade inte bara rätt 1996, utan underskattade dessutom dynamiken i bioenergins tillväxt.

En ökning från 75 TWh till 160 TWh, alltså 85 TWh på 24 år, motsvarar en tillväxt på drygt 3,5 TWh om året. Hur mycket är 3,5 TWh? Det är nästan en procent av den svenska energianvändningen. Ökningen av bioenergivolymen under dessa 24 år motsvarar alltså nära en fjärdedel av all energianvändning i Sverige. 3,5 TWh klarar också energiförbrukningen för 100 000 svenskar, inkluderande all energi – el, värme, drivmedel och industrier. Det är befolkningen i en kommun av Eskilstunas storlek. Ett nytt Eskilstunas energianvändning som bioenergi, varje år i 24 år. En spännande liknelse inte minst med tanke på att Energimyndigheten sitter i staden.

Är det möjligt att fortsätta i den här takten, eller tar det stopp nu på grund av brist på biomassa? En del tycks tro det.

När man läser Kent Nyströms föredrag slås man av hur träffsäker hans prognos var. Men man ser också att delar av prognosen inte alls har slagit in. Här är några exempel:

  • Svebio räknade den gången med en omfattande förändring av uppvärmningen av småhus. Direktverkande el skulle bytas ut mot biobränsle i pellets- och vedpannor. Den utvecklingen har inte skett i de volymer som Svebio räknade med. En av förklaringarna är att värmepumpstekniken har utvecklats mer än man kunde förutse för 25 år sedan och att el blivit billigare, ett resultat av att politikerna inte fullföljde kärnkraftsavvecklingen som man lovat väljarna.
  • Svebio räknade å andra sidan inte med att det skulle komma att ske en snabb introduktion av biodrivmedel, utan trodde att bensin fortfarande skulle förbli det helt dominerande drivmedlet för svenska bilar under perioden. Etanol, metanol och rapsdiesel trodde man skulle stå för en relativt liten andel 2020. Också på det här området har det skett en teknisk utveckling genom HVO-bränslen som tagit en stor del av dieselmarknaden.
  • Svebio underskattade också ökningen av bioenergianvändning i industrin, och man räknade med en hel del naturgas.

Svebios scenario 1996 gjorde ingen distinktion mellan olika biobränslen 2005 och 2020. Men sannolikt trodde man att det skulle finnas mer torv i systemet, liksom mer energi från åkergrödor, främst salix. Det finns också en skrivning om att ”förgasningstekniken för elproduktion fått ett genombrott under kommande 25-årsperiod”. Så har det inte blivit. Ändå räknade man inte med särskilt stor volym biobränslen till elproduktion, 19,4 TWh 2020. Facit för 2017 var 15,3 TWh biobränsle plus 2 TWh övriga bränslen.

Kent Nyström utgick från att kärnkraften skulle vara avvecklad 2020, men bortfallet av kärnkraft kompenserades i första hand genom att dra ner på eluppvärmning, och i mindre utsträckning med ny elproduktion. Vindkraften uppskattades ge 10 TWh 2020, också det en ganska grov underskattning. Vindkraften gav 18 TWh 2017.

I rapporten finns också en potentialberäkning för 2020, som ser ut så här:

  • Trädbränslen: 120 TWh
  • Avlutar: 34 TWh
  • Åkerbränslen: 20 TWh
  • Torv: 12 TWh
  • Avfall: 15 TWh
  • Totalt: 201 TWh    

Vi har redan nått 160 TWh, men en del av den volymen är importerad, t ex råvara till biodiesel, returträ och avfall som används i fjärrvärmeverken.

Hur ser potentialen ut idag? Forskaren Pål Börjesson på Lunds Universitet har gjort beräkningar och han hamnar på de här nivåerna för ”ökad tillförsel av biomassa”:

                                           Idag                                     2050

Från skogen                24 – 33 TWh                    36 – 50 TWh
Från jordbruket        18 – 20 TWh                    35 – 40 TWh
Akvatisk                         –                                             0,6 – 1,5 TWh
Totalt                              42 – 53 TWh                     72 – 92 TWh

Han har också osäkerhetsintervall, där den högsta tänkbara siffran ligger på 130 TWh 2050. Börjesson har inte tagit med torv och avfall. Om man lägger ihop användningen idag med potentialen om 30 år hamnar vi på en nivå som ligger en bra bit över Svebios potentialberäkning 1996.

Man ska också betänka att vi sedan dess har fått en kraftigt ökad handel med biobränslen, inte minst med pellets och biodrivmedel.

Slutsats: vi har använt allt mer biobränsle, mer än optimisterna i Svebio vågade hoppas på för 23 år sedan. Samtidigt har den totala potentialen ökat.

/Kjell Andersson

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer