Tillbaka

Ska man dricka mindre mjölk för att rädda klimatet? – Nej!

Livsmedelsverket har föreslagit nya kostråd, där man inte bara tar hänsyn till vad som är bra för hälsan utan hur maten påverkar miljön och klimatet. Det kan verka vara en bra idé, men skapar mest förvirring. Och framför allt tar det bort fokus från det stora övergripande problemet: att snabbt minska förbränningen av fossila bränslen och därmed de stora koldioxidutsläppen, som står för huvuddelen av klimatpåverkan.

Ett av förslagen från Livsmedelsverket är att vi ska använda mindre mjölkprodukter. Motivet är de metangasutsläpp som kor ger upphov till genom sin matsmältning. Kor är ju mycket effektiva på att omvandla cellulosahaltigt gräs till nyttigt protein – kött och mjölk. Men metangas är en ovälkommen biprodukt, och metan är en potent växthusgas.

Men är det skäl nog att äta mindre kött, dricka mindre mjölk och äta mindre ost och smör?

Utsläppen av metangas från det svenska jordbrukets djur är omkring 3 miljoner ton, räknat som koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med det totala svenska utsläppet på 56 miljoner ton. Det handlar alltså om cirka 5 procent av de svenska klimatgasutsläppen. Man kan förstås alltid tillämpa principen ”många bäckar små”, men jag ifrågasätter om det är vettigt.

Även Livsmedelsverket har insett att det finns flera miljömål som berör våra kor. Man skriver om att betande djur håller landskapet öppet och är viktiga för variation i landskapet och den biologiska mångfalden. Sverige har 16 miljömål. Mål 1 handlar om ”begränsad klimatpåverkan”, mål 13 om ”ett rikt odlingslandskap” och mål 16 om ”ett rikt djur- och växtliv”. Korna som äter gräs släpper ut metan och påverkar mål 1 negativt. Men de betande djuren är en absolut förutsättning för att vi ska ha ett rikt odlingslandskap med åkrar och ängar och hagmarker där det växer örter av olika slag. Alltså, ett måste för att klara mål 13 och mål 16.

Livsmedelsverket skriver också mycket om fördelen med ekologisk odling. Men det är svårt att tänka sig den odlingen utan naturgödsel från kor och andra djur.

Miljö- och naturvårdsrörelsen har svårt att bestämma sig. Å ena sidan vill man ha köttfria dagar och byter gärna ut komjölken mot soja- eller havremjölk, för man tror att det gynnar klimat och miljö. Men samtidigt oroas man över de igenväxande hagarna. Svenska Naturskyddsföreningen tidning Sveriges Natur Nr 4 2014 hade en samling svartvita kor på omslaget och rubriken ”Kobrist i landskapet”.
Det behövs kor för att hålla landskapet öppet och gynna hagarnas växter. Men vi ska varken äta det kött eller dricka den mjölk som korna producerar. Förlåt! Det går inte ihop.

Kor fanns det i landskapet långt innan industrialiseringen. Sedan började använda stenkol i industrin och så småningom olja för transporter, uppvärmning och elproduktion. Korna gav oss inte någon global uppvärmning under århundradena före industrialiseringen. Det var först när de fossila bränslena började förbrännas som temperaturkurvan började stiga parallellt med koldioxidhalten i atmosfären.

Den mest allvarliga aspekten på frågan om att undvika kött och mjölk för att rädda klimatet är att den här diskussionen tar bort fokus från det som är avgörande för att undvika en klimatkatastrof: koldioxiden från förbränning av fossilt kol. Många tror att de gör en stor insats genom att avstå från köttbiten, men de fortsätter gladeligen att köpa och köra dieselbil och ta flyget till södern. Alla jagar korna, men ingen jagar de dieseldrivna lastbilarna. Och fortfarande sker en stor del av tillverkningen i industrin med olja, gasol och naturgas. Vi bekymrar oss om livsmedlen, men inte om produkterna i alla de andra butikerna. När det gäller bränslet till bilarna, lastbilarna, flygplanen, masugnarna och pannorna, är det inte särskilt komplicerat att byta bränsle och reducera klimatpåverkan. Låt oss börja med, och låt korna vara ifred, och låt oss njuta av ett kallt glas mjölk med gott samvete.

Ta förresten gärna ett mjölkpaket från Arla, som håller på att gå över till pellets och flis som energikälla i sina mejerier, och som utvecklar förpackningar med förnybart papper och bioplast. Nästa steg borde bli att all mjölk transporteras med biodieseldrivna bilar.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer