Kommentarer till Elkommissionen – förlåt, Energikommissionen

När man ska utforma framtidens energipolitik är det politikerna som måste komma överens om tagen. Det har funnits en föreställning från en del håll i näringslivet att man skulle tillsätta en kommission av ”experter” som skulle tala om hur vi måste göra med energiförsörjningen, ungefär som när Ingenjörsvetenskapsakademien eller Energimyndigheten gör sina analyser och rapporter. Bakom de här tankarna finns föreställningen att det finns ett faktaunderlag som ger ett självklart svar på hur man ska utforma politiken och styrmedlen.

Så är det naturligtvis inte, och det har Ibrahim Baylan förstått. Energipolitik består både av fakta och av värderingar, som all politik. Dessa fakta och värderingar måste bedömas på en politisk nivå. Politikerna måste samla in material från en bred krets av experter i myndigheter, branschorganisationer, företag och forskning, men ta det slutliga ansvaret för den politiska avvägningen. Politikerna är dessutom väl medvetna om att också experterna har egna värderingar och preferenser. Det finns knappast något som kan kallas ”oberoende expertis”.

Energiministern ska själv leda arbetet, och det ska ske med stor öppenhet, och i tre faser, en kunskapsinsamlande fas, en analyserande fas och en förhandlande fas, där man främst ska ha fokus på elförsörjningen 2025 – 2050. Även om det inte sägs rent ut handlar det om att bestämma vad som ska ersätta våra tio kärnkraftsreaktorer när de fasas ut av åldersskäl.

Upplägget är klokt. Hur vi ska producera vår el har varit den stora stridsfrågan i svensk energipolitik allt sedan 1970-talet. Det går inte att komma runt den frågan.

Baylans energikommission är den tredje energikommissionen. Den första leddes av postverkets generaldirektör Ove Rainer och blev färdig 1978. Syftet då var att gå till botten med kärnkraftsfrågan och försöka nå en politisk lösning på den konflikt som skar rätt genom de politiska grupperingarna. Det misslyckades. Den andra energikommissionen leddes av riksmarskalken Gunnar Brodin och lade sitt förslag 1995. Syftet med den kommissionen uppfattades av många att vara att ta bort ”den bortre parentesen”, det beslut som riksdagen fattat efter folkomröstningen 1980, och som väljarna utlovats, om att kärnkraften skulle avvecklas till 2010. Bägge energikommissionerna producerade stora mängder utredningsmaterial och tjocka betänkanden. De var också djupt oeniga, med mängder av reservationer och särskilda yttranden. De politiska kompromisserna gjordes inte i kommissionerna utan i andra förhandlingar direkt mellan de berörda partierna eller i regeringarna, som i Alliansregeringen 2009.

Ska det nu bli tredje gången gillt? Kan man hoppas eller tro att de politiska partierna kommer att bli överens om huvudlinjerna i den tredje Energikommissionen?

För att de ska kunna bli ense krävs nog några gemensamma insikter om vad som hänt i verkligheten sedan den senaste kommissionen:

• Man måste inse att elförbrukningen inte ständigt ökar, utan att vi tvärtom nått en mättnad både när det gäller den totala energiförbrukningen och elförbrukningen. Tekniken blir allt mer effektiv.
• Man måste också se och förstå att de förnybara energikällorna idag inte är marginella alternativ, utan utvecklats till huvudalternativ till fossila bränslen. Inte minst har kostnaden per producerad kilowattimme sjunkit kraftigt.
• Slutligen måste man göra en riktig ekonomisk analys av kärnkraften. Allt pekar på att det är omöjligt att bygga ny kärnkraft utan statliga subventioner och garantier.

Bioenergins betydelse och potential underskattades kraftigt av de båda tidigare kommissionerna. I den första fanns bioenergin knappt med. På 90-talet hade bioenergin fått en större roll, men fortfarande spåddes en ganska långsam tillväxt. Den stora potential och den snabba tillväxt, som gjort bioenergin till Sveriges största energikälla idag, och som svarar för mer än en tredjedel av energianvändningen, kunde ingen av utredningarna förutse. Tyvärr nämns bioenergin bara i förbigående också i direktiven till den nya, tredje, energikommissionen.

Vi har ett betydande jobba framför oss i bioenergibranschen, inte minst med att lyfta fram biokraftens potential.

/Kjell