Fel fokus av DN i klimatrapporteringen

Tyvärr sprider DN i artikeln gamla uppgifter om avskogningen. Det är en typ av inaktuell desinformation som leder till fel fokus i klimatdebatten och ger allmänheten en missvisande bild av problemen.

IPCC kom med sin första underlagsrapport i den här rapporteringsomgången i höstas, och vi kommenterade rapporten på Svebios blogg den 30 september och den 22 oktober. I vår kommentar 22 oktober pekade vi på den slutsats rapporten drog om avskogningen. Där skrivs att avskogningen under perioden 2002 – 2010 i genomsnitt gett ett utsläpp av 0,9 miljarder ton kol, medan utsläppen från förbränning av fossila bränslen och från cement ger ett utsläpp på 9,5 miljarder ton kol. Avskogningen står alltså för strax under 9 procent av de mänskliga koldioxidutsläppen. Koldioxid är inte den enda växthusgasen, men står för 60 procent av klimatpåverkan. Det betyder att avskogningen faktiskt inte står för mer än 5 procent av den mänskliga klimatpåverkan.

I DN har man använt gamla siffror från IPCC:s rapport 2007, där man räknade med att avskogningen stod för 17 procent av utsläppen. Det var möjligen sant 2007, eller åren dessförinnan, men det är inte sant idag.

Man ska också lägga märke till att de globala skogarna ökar sina kolförråd genom tillväxt med omkring 2,5 – 3 miljarder ton (siffran varierar rätt kraftigt mellan åren). Den siffra för ”avskogning” som redovisas anger alltså bara den förlust som sker genom förändrad markanvändning, inte den samlade effekten av all skog i världen – för den är klart positiv.

Man kan förstå vad som hänt på DN:s vetenskapsredaktion. Man går ut och letar underlag på nätet, och hittar uppgifter hos olika FN-organ och vetenskapliga institutioner. Det tar tid att uppdatera och ofta används de gamla siffrorna. IPCC:s rapport är tung och svår att hitta i.

För alla som vill ha en aktuell och pedagogisk bild av koldioxidutsläppens utveckling rekommenderas Global Carbon Project, som uppdateras varje år och som har mycket tydliga och bra presentationsbilder som man kan ladda ner.

Vad beror det på att avskogningen faktiskt blivit ett mindre problem under senare år? Det beror framför allt på en förbättrad situation i Brasilien, som lyckats reducera avskogningen i Amazonas med 80 procent sedan 2004, genom bättre övervakning, inte minst med satellit, och med olika program för att skydda urskogen och erbjuda befolkningen bättre alternativ. Bakom utvecklingen ligger i grunden ekonomisk tillväxt och ökad politisk stabilitet, vilket i sin tur också gett mindre korruption.

Förhoppningsvis kommer det en liknande utveckling i Indonesien, det andra stora landet med hotade tropiska regnskogar. Skogsskydd hänger nära samman med ekonomisk och politisk utveckling.

Naturligtvis är det ett problem att det fortfarande förekommer mycket avskogning – 0,9 miljarder ton frisläppt biogent kol är 0,9 miljarder ton för mycket. Men det stora problemet är de nära 10 miljarder ton fossilt kol som varje år tas upp ur berggrunden och hamnar i atmosfären som koldioxid. En del av denna koldioxid tas upp igen av växande skogar och kommer in i det naturliga kretslopp där vi kan utnyttja förnybar bioenergi. Men det mesta blir ökad koldioxidhalt som skapar växthuseffekt.

DN och andra media har ett ansvar för att hålla fokus på det stora problemet, förbränningen av fossila bränslen. Man måste skriva mer om fossila kol-, olje- och gaspannor, och om bilar som använder fossilt bränsle, och hur man kan ersätta dem, och skriva mindre om avskogning och andra sidospår, som köttätande. Det är dags att sätta den stora frågan i centrum igen i klimatdebatten – utsläppen från fossila bränslen.

/Kjell