Tillbaka

E85 slås ut med skatt på felaktig grund

Riksdagen beslutade i höstas om en särskild skatt på E85, därför att man ansåg att detta biodrivmedel hade blivit ”överkompenserat”.

Nu visar det sig, i en rapport från Energimyndigheten, att det inte alls stämde. Skatten har tagits ut på felaktig grund. Men skatten har redan hunnit göra stor skada. Försäljningen av E85 har rasat. Det betyder att tiotusentals ägare till flexifuelbilar kör på bensin istället för E85. Klimatutsläppen ökar, helt i onödan.

Energimyndigheten avslöjar, med sin så kallade övervakningsrapport, en klimatpolitisk skandal. Men Energimyndigheten bryr sig inte ens om att göra ett pressmeddelande på saken. Rapporten skickades i all stillhet in till Miljödepartementet, som inte heller reagerar eller kommenterar.

Man undrar hur de tänker, de som styr och ställer med vår hållbarhet. De kanske tänker på köttkorv?

Läget är akut för E85. Försäljningen av E85 sjönk med 77 procent mellan januari 2015 och januari 2016. Redan för ett år sedan var marknaden på kraftig nedgång. ”Jämfört med toppåret 2011 då försäljningen under enskilda månader nådde över 22 000 m3 är nedgången mer än 95 procent” skrev SPBI i ett pressmeddelande den 23 februari.

Sverige gjorde under början av 2000-talet en stor satsning på högblandad etanol (E85) och flexifuelbilar, som kan drivas valfritt på bensin och etanol. Försäljningen av flexifuelbilar stimulerades på en rad olika sätt, inte minst genom reducerat förmånsvärde för företagsbilar, men också med en miljöbilspremie på 10 000 kr till varje bilköpare. Genom pumplagen tvingades flera hundra mackar installera E85-pumpar. Idag finns det 1 800 sådana pumpar, ett unikt distributionsnät för ett klimatvänligt bränsle. Ingen annanstans inom EU finns det en motsvarighet. Det var en framgångssaga. Men efter ett antal tokiga politiska beslut verkar nu E85-satsningen haverera totalt.

Det allra tokigaste beslutet var den etanolskatt som Riksdagen tog beslut om i höstas. ”Därtill är vi nödda och tvungna” – säger man på Finansdepartementet, som har berett ärendet och haft den otacksamma uppgiften att förhandla med EU-kommissionen om saken. Eftersom vi har ”överkompensation” för biodrivmedlen är vi tvungna att lägga på en skatt, har tjänstemännen sagt. Tvingade av EU.

Nu visar det sig, i Energimyndighetens ”Övervakningsrapportavseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel under året 2015”, att det inte alls förelegat någon överkompensation under 2015. Tvärtom. De skattebefriade biodrivmedlen har inte varit billigare än sina fossila konkurrenter, även utan skatt. De har varit lika dyra eller dyrare. Och ända straffades de med en skatt.

Bensinpriset sjönk, därför att oljepriset sjönk. Och E85 fick en skatt, för att etanolen varit överkompenserad ett år innan. Det som var miljövänligt straffades ut från marknaden. Det som var miljöskadligt slapp konkurrens.

När Energimyndigheten räknat ut att skatten styr helt fel kunde man förvänta sig att myndighetens generaldirektör skulle slå på stora trumman. Det är Energimyndighetens uppgift att ställa om vårt energisystem för att ge mindre klimatpåverkan. Här går politiken i motsatt riktning. Varför gör man då inte ens ett pressmeddelande om saken?

Tycker Energimyndigheten att det är en bagatell att vi har ett skattesystem som straffar ut ett miljövänligt bränsle? Vad säger man på Naturvårdsverket, som ska bevaka klimatutsläppen? Och på Miljö- och energidepartementet?

De kanske har jämt göra att fundera på köttkorven? Under de senaste veckorna har media skrivit en del om hur vi ska rädda klimatet genom att ha mindre kött i korven (se DN på skottdagen 29 februari).

Låt oss räkna på stort och smått. Etanol i tanken och köttkorv i magen.

Först etanolen:
Försäljningen av E85 har minskat från 22 000 m3/månad till 1 200 m3/månad. Om nedgången står sig betyder det att man säljer 240 000 m3 mindre E85 i år än som vore möjligt om alla flexifuelbilister tankade lika mycket E85 som 2011. Nedgången motsvarar ett utsläpp på cirka 200 000 ton CO2 (beräknat utifrån Energimyndighetens rapport Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2014).

Sedan korven:
Låt oss anta att varje korv väger 100 gram (tjocka korvar), och att köttinnehållet i varje korv minskar från 70 procent till 35 procent. Vi antar vidare att köttet är hälften nötkött och hälften fläskkött, med ett medelutsläpp på 16,5 kg CO2 per kg. Det blir 0,035 kg kött per korv gånger 16,5 kg CO2, dvs 0,5775 kg CO2 som vi sparar på varje korv vi äter. För att komma upp i samma utsläpp, eller besparing, som den minskade E85-förbrukningen, skulle man behöva ett äta 346 320 346 korvar.

Det betyder att alla svenskar (män, kvinnor och barn) måste äta 35 köttfattiga korvar per år. Om vi istället räknar på de 200 000 bilister som kör flexifuelbilar behöver de äta 1 731 köttfattiga korvar var för att spara lika mycket koldioxid som de kan spara genom att konsekvent tanka med E85. Alltså fem korvar om dagen, året runt. Eller 69 korvar vid varje tankning.

För mig är det uppenbart effektivare klimatpolitik att tanka rätt, dvs E85 istället för bensin när man kan det, än att äta rätt sorts korv.

Politiken bör stödja den klimatpolitik som ger bäst effekt. Alltså bör man så snabbt det bara går ta bort straffskatten på E85 och biodiesel.

PS. Beräkningen ovan bygger på att vi accepterar den beräkning för köttets klimatpåverkan som används av DN, och att etanolen är ”medelbra”. Men etanol kan produceras med 95-procentig klimatnytta, det visar Agroetanol i Norrköping, och kött kan också produceras med bättre klimatprestanda än idag. Dessutom: etanolen ersätter bensin där vi med säkerhet vet att vi minskar utsläppet av fossil koldioxid. Hur vi ska räkna på metan och lustgas kopplade till köttproduktion, som är en del av ett kretslopp, är mindre självklart.

/Kjell

Vi använder oss av cookies.Läs mer