Den positiva klimatnyheten som ignoreras

Det är en mycket positiv ny trend, som kan förstärkas under de kommande åren, sedan 132 länder, samt EU, skrivit på en deklaration om att stoppa all avskogning och markförsämring (land degradation) till 2030.

Att helt stoppa avskogningen kommer säkert inte lyckas. Det behövs inte heller, eftersom världens skogar som helhet ökar i volym.

Men det skulle vara ett stort framsteg om man kunde minska avskogningen till ett minimum. Redan har en del ledare i utvecklingsländer påpekat att ett stopp för avskogning inte kan vara absolut. Indonesiens miljöminister Siti Nurbaya Bakar påpekade exempelvis att man måste tillåta avverkning för vägbyggen och andra viktiga utvecklingsprojekt. Städer och industriområden växer också ut på skogsmark på många håll.

Hög trovärdighet

Global Carbon Projects årliga redovisning har hög trovärdighet och är den allmänt erkända redovisningen av den globala koldioxidbalansen.

Den kommer varje år i november inför det årliga klimatmötet. Förändringen från föregående år när det gäller utsläpp och upptag från förändrad markanvändning, är mycket stora.

Den som vill fördjupa sig i beräkningarna kan läsa denna artikel i Carbon Brief. Vad forskarna ser är en helt annan trend de senaste åren än den man tidigare redovisat.

Nyheten i siffror

• Det globala koldioxidutsläppet från förändrad markanvändning (läs: avskogning) har de senaste tio åren varit i genomsnitt 4,1 miljarder ton CO2, en revidering från förra årets siffra, då man angav 5,7 miljarder ton CO2/år.

Diagram ur Global Carbon Project, s,42.

• Istället för att avskogning förra året angavs stå för 14 procent av de globala koldioxidutsläppen, anger man nu att avskogning står för 11 procent.
• Medan koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen fortsätter att öka, med ett tillfälligt avbrott under pandemin, visar avskogningsutsläppen en nedåtgående trend.
•  Slutresultatet är att de totala utsläppen av koldioxid varit i stort sett oförändrade under de senaste tio åren, sedan 2011, tack vare den minskade avskogningen. Också denna utplaning av koldioxidutsläppen har helt ignorerats i media.

(Att koldioxidhalten ändå ökar i stort sett lika snabbt som förut beror på att utsläppen inte heller minskat och att den koldioxid som stannar i atmosfären blir kvar där under lång tid, hundratals till tusentals år.)

Diagram ur Global Carbon Project, s,43.

•  Att 11 procent av de mänskligt orsakade koldioxidutsläppen kommer från avskogning betyder att 89 procent beror på fossil förbränning och cement. Av utsläppen hamnar knappt hälften, 48 procent, i atmosfären medan 26 procent binds i haven och orsakar havsförsurning. 29 procent utgör den så kallade landsänkan, vilket betyder att koldioxiden binds i växtlighet och mark. Till allra största delen handlar det om skogstillväxt. Landsänkan har de senaste tio åren i genomsnitt varit 11,2 miljarder ton CO2. Det betyder att skogarna växer netto med drygt 7 miljarder ton koldioxid om året (landsänkan 11,2 minus avskogningen 4,1).
•  Att vi har detta kontinuerliga överskott i världens skogar är en av de minst kända delarna i den globala koldioxidbudgeten. Det handlar både om stora markförändringar som de stora skogsplanteringsprogrammen i Kina och den omfattande igenväxning av åkermark som skett i före detta Sovjetunionen på senare år. I Europa har skogsarealerna och den stående biomassevolymen ökat i alla länder.

Hållbart skogsbruk – en ekonomisk fråga

Professor Pekka Kauppi vid Helsingfors universitet rapporterar i sin forskning att skogarna generellt visar tillväxt i alla utvecklade länder och att skyddet för skogar och hållbart brukande av skogarna är direkt kopplad till ekonomisk utveckling.

Diagram ur Global Carbon Project, s,45.

Självklar nyhet för medierna

Varför får vi inte ta del av en nyhet av det här slaget? Det borde väl vara en självklar koppling på nyhetsredaktionerna att notera siffrorna om minskad avskogning tillsammans med den globala överenskommelsen om att förhindra avskogning.

Kan det vara så att nyheten inte passar in i den etablerade bilden? Är det bara jag som noterat att det är färre skorstenar och mer skogsbränder i klimatrapporteringen?

Våra miljöjournalister ägnar sig i dag mer åt hotet mot skogarna och den biologiska mångfalden än åt klimatkrisen. Om det då dyker upp statistik som visar att hotet mot skogen är mindre än man trott och att trenden dessutom går i rätt riktning, så blir inte nyheten ens rapporterad.

Skogsbrand. Foto Pixabay

Man kan invända: Är det så säkert att Global Carbon Project har rätt?

Det finns naturligtvis osäkerheter i de nya siffrorna. Men de bygger på tre olika globala beräkningsmodeller (H&N, BLUE och OSCAR), som tidigare gått i olika riktningar, men nu visar stor överensstämmelse. Alla tre noterar en tydlig nedgång för avskogningen de senaste åren.

Kommer avskogningssiffrorna bli ännu bättre efter överenskommelsen med 133 underskrifter i Glasgow (Glasgow leader’s declaration on forests and land use)?

Deklarationen är fylld av vackra ord och är inte särskilt konkret. Den kan kanske frigöra en del pengar till projekt för att skydda skogar och återbeskoga marker där skog försvunnit. Men det här kommer att vara insatser på marginalen.

”Det gröna överskottet”

Det finns anledning att vara hoppfull om att ”det gröna överskottet” (landsänkan minus avskogningen), som Global Carbon Project noterat kommer bli ännu bättre under de närmaste åren. Den övergripande trend som Pekka Kauppi noterat, att utveckling av ekonomin ger bättre skogsskydd och skogsvård, kommer förstärkas oberoende av hur många regeringschefer som skrivit på deklarationen på klimatmötet.

Politik som gör att det lönar sig att vårda skogen, som gör det möjligt att använda skogarna så att de ger inkomster, sysselsättning, förnybara råvaror och andra nyttiga tjänster, inklusive förnybar bioenergi, är avgörande för att skogarna ska växa både till yta och till volym.

Om skogen är värdelös ligger det nära till hands att elda upp den eller röja utan att återplantera…

// Kjell Andersson