Bra jobbat Ulf Kristersson och Petteri Orpo!
Statsministern och Finlands premiärminister bjöd in EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på ett studiebesök för att visa den avancerade svenska bioekonomin. DN väljer att vinkla besöket på miljörörelsens besvikelse.
Ett viktigt studiebesök
Vi har inte haft anledning att ge statsministern mycket beröm den senaste tiden. Särskilt inte sedan hans regering slaktat reduktionsplikten, drastiskt minskat användningen av biodrivmedel och ökat utsläppen av koldioxid med fem miljoner ton. Men nu måste vi ge statsministern beröm för initiativet att tillsammans med Finlands statsminister Petteri Orpo bjuda Ursula von der Leyen på studiebesök för att ta del av den avancerade svenska bioekonomin. EU-kommissionen ordförande fick en konkret lektion i hur skogens förnybara produkter kan användas nu och i framtiden genom ett besök på Stora Ensos innovationscenter för biomaterial i Nacka.
Att Carl Schlyter från Greenpeace demonstrerade och att DN valde att vinkla besöket på miljörörelsens besvikelse är närmast ett bevis för att Kristersson och Orpo gjorde rätt när de bjöd in von der Leyen.
Dagens Nyheter – de nya miljöaktivisterna?
Dagens Nyheters redaktion blir allt tydligare samordnad med de skogliga miljöaktivisterna. Två dagar innan Ursula von der Leyen kom till Stockholm hade DN en artikel av Sverker Lenas där temat är att EU och Sverige befinner sig på kollisionskurs om skogen, och där han använder två sanningsvittnen, professorerna Anders Lindroth (emeritus från Lunds Universitet) och Bengt-Gunnar Jonsson från Mittuniversitetet. Bägge kända för att förse miljörörelsen med argument kring skogsbruk, kolbalans och annat. Det kan finnas skäl att låta den sidan komma till tals, men det som präglar DN:s bevakning är att ”den andra sidan” inte får komma till tals alls. Här handlar det till exempel om det ofta upprepade argumentet att det bara är långlivade skogsprodukter som ger klimatnytta, detta genom att ge inlagring av kol. Anders Lindroth säger att 80 procent av trädet som avverkas blir kortlivade produkter, ”som biobränslen och pappersmassa”.
DN-artikeln handlar till stor del om substitutionsnyttan. Så här skriver DN:
”I botten av konflikten mellan EU och Sverige finns två skilda synsätt på skogens klimatnytta. Det ena synsättet, som bland andra skogsindustrin och regeringen brukar framhäva, menar att skogen gör bäst klimatnytta genom att växa och leverera råvara som kan ersätta fossila produkter.”
På den andra finns de som säger ”att skogen gör bättre klimatnytta om den får stå kvar, om den avverkas i högre ålder eller om den avverkas med naturnära metoder i stället för kalhyggesbruk. Dessa metoder, menar förespråkarna, ökar inlagringen av koldioxid.”
Detta andra synsätt företräds i DN-artikeln av de två professorerna.
Bilden är att motsättningen finns mellan ”skogsindustrin och regeringen” på ena sidan och ”forskarna” på den andra. Det är ingen riktig bild. Det som inte nämns är alla de andra forskare som anser att skogen ger mest klimatnytta genom att brukas och ge substitution av fossila material och bränslen. Sverige har några av världens mest ansedda forskare inom området ”skogens substitutionsnytta”. En sådan forskare är Leif Gustavsson vid Linnéuniversitetet. En annan är Göran Berndes på Chalmers. En tredje är Peter Holmgren, tidigare chef för det internationella skogsforskningsinstitutet i Bogor. Dessa forskare kan visa på att också kortlivade produkter och biobränslen ger stor klimatnytta. Liksom att det är dålig klimatpolitik att satsa på åldrande skogar för att lagra kol.
Skilda synsätt på hur skogen ger bäst klimatnytta
Regeringarna i Finland och Sverige har en klar linje: vi ska använda skogen för att ge bioråvara i en växande bioekonomi, där vi utvecklar allt bättre förnybara produkter och inkomster och jobb. Inbjudningsbrevet till Ursula von der Leyen är glasklart på den punkten och mycket välformulerat.
De svenska miljöorganisationerna är på en annan linje. DN publicerade en andra artikel den 20 januari, dagen efter Ursula von der Leyens besök. Rubriken är ”Besvikelse i miljörörelsen över skogsmötet med EU”. Utanför Rosenbad demonstrerade Greta Thunberg och Fridays for Future med en banderoll med texten ”Forests are not renewable” (NOT i röd text). Och Greenpeaces kampanjledare Carl Schlyter, tidigare EU-parlamentariker för MP, höll fram ett plakat med texterna ”Nordic forestry kills nature – change my mind” och ”Cut the crap – not the forest”. Budskapet från WWF var lite mer balanserat. Därifrån inser man att skogsbruk är viktigt för svensk industriell utveckling och ekonomisk tillväxt, men vill ha bättre skydd för biologiskt värdefulla skogar.
De skilda synsätten på hur skogen ger bäst klimatnytta är också en förklaring till att den svenska regeringen valt att inte skriva under ett brev som skickats av elva länder till EU-kommissionen. Brevet handlar om att klimatmålet för 2040 måste vara ambitiöst, helst kring 90 – 95 procents minskning för att nå målet klimatneutralitet 2050. EU-minister Jessika Roswall (M) säger till DN att man valt att inter skriva under brevet eftersom det inte nämner bioekonomins roll och att ett hållbart och aktivt skogsbruk är avgörande för att nå klimatmålet. Man håller alltså med om det som står i brevet, men skriver inte under på grund av det som inte står där.
Dålig koll på klimatvetenskapen
DN:s reporter, Alexandra Urisman Otto, den reporter som härom året fick Aftonbladet pris för bästa klimatjournalistik efter att ha desinformerat om den svenska klimatrapporteringen, avslutar artikeln med att låta en forskare lansera en konspirationsteori om att den svenska regeringen vill använda den svenska skogspolitiken som en ursäkt och egentligen inte alls står bakom de klimatmål som brevet till EU-kommissionen handlar om.
För ett par år sedan kunde man göra kommentarer till DN-artiklarna och påpeka den ensidiga bevakningen av frågorna kring skog och klimat. Men DN avskaffade sina kommentarsfält, ungefär samtidigt som man slutade ta in repliker på DN Debatt (”utom i undantagsfall” som det står i deras debattanvisningar).
Det enda som återstår är att försöka få in en insändare. Det fick en annan aktivist-forskare in i fredagens DN. Under rubriken ”Gör som jag och sluta avverka” skriver Stig-Olof Holm på DN:s insändarsida. Han presenteras som ”privat skogsägare i Västerbottens kustland”. Men i första hand är en sedan lång tid etablerad debattör som använder sin plattform som akademisk ekolog till att förespråka ett radikalt omlagt skogsbruk. Fast i denna insändare propagerar han för att helt sluta med skogsbruk:
”Tidigare trodde jag att jag gjorde klimatnytta genom att avverka träd och sälja dessa till sågverk, pappersfabriker och värmeverk, så att dessa kunder ersätta fossila utsläpp. Men efter att jag förstod att det är lika klimatskadligt att släppa ut biogen koldioxid med för lång kolåterbetalningstid som fossil koldioxid har jag slutat avverka”. Han tycker att andra skogsägare ska följa hans exempel. För Holms del är det privatekonomiskt möjligt; han har ju lön från Umeå universitet. Andra skogsägare kan vara beroende av sin inkomst från skogen för att kunna bo kvar på hemorten.
Holm tror alltså, till skillnad från Anders Lindroth, inte ens att långlivade träprodukter ger klimatnytta. Och han ansluter sig till den ovetenskapliga kolskuldsteorin, som genom hans insändare från spridning till DN:s läsare.
Det är tryggt att veta att man i regeringskansliet inte har lika dålig koll på klimatvetenskapen som DN:s redaktion, Greenpeace, Fridays for future och Stig Olof Holm har.
//Kjell Andersson