Tillbaka

Biokraft är bra baskraft

SKGS har tillsatt en utredning om ”alternativ för baskraft”. Utredningen ska göras av Jöran Hägglund, tidigare statssekreterare i Näringsdepartementet. Han ska vara klar med sina slutsatser redan om fyra månader, 15 juni.

Vi hoppas han inte glömmer bort biokraften, Sveriges tredje största elproduktionsform.

Det är bra att SKGS tar fram sitt eget alternativ till den framtida elproduktionen. Vi behöver en öppen och bred debatt om frågan som klarlägger alternativen och argumenten. Vi har inte haft en bred energipolitisk utredning sedan Energikommissionen för nästan 20 år sedan (SOU 1995:139).

SKGS nämner bara två alternativ i sina direktiv till Jöran Hägglund: gaskraft och kärnkraft. Utgångspunkten verkar vara att stora kraftverk bara kan ersättas av nya stora kraftverk. Vi tror att SKGS tänker fel när man definierar problemet, och att bägge dessa alternativ är osannolika.

  • Att bygga nya stora gaskraftverk borde vara uteslutet av klimatpolitiska skäl. De svenska politikerna har formulerat ett mål om ett klimatneutralt Sverige 2050. Därmed finns det ingen plats för ett fossilt alternativ, såvida man inte kan demonstrera att det går att använda CCS-teknik (koldioxidinfångning och koldioxidlagring) till rimlig kostnad. Inget pekar idag på att detta är möjligt utan stora subventioner.
  • Att bygga ny kärnkraft på marknadens villkor är troligen också omöjligt. Det bevisas av den överenskommelse som träffats av den brittiska regeringen och de investerare som ska bygga ett nytt kärnkraftverk Hinkley Point i Somerset. För att få till stånd bygget garanterar den brittiska regeringen ett pris på 95 öre/kWh under 35 år, med indexuppräkning. Det är en kostnadsnivå som ligger dubbelt så högt som den Elforsk räknade med i sin rapport ”El från nya och framtida anläggningar 2011”. Erfarenheten från bygget av den nya finska reaktorn i Olkiluoto pekar i samma riktning. Bygget är kraftigt försenat, och reaktorn skulle enligt de ursprungliga planerna ha tagits i drift 2009, men startåret verkar nu bli 2016. I november 2013 rapporterade den finska tidningen Aamulehti att kostnaden för bygget stigit från 3 till mellan 8 och 8,5 miljarder euro, dvs nästan en tredubbling.

Varför måste man ersätta stora reaktorer med andra stora kraftverk? Den tekniska utvecklingen går i en annan riktning. Elproduktionen håller på att decentraliseras. Vindkraft finns spridd över hela landet. Solceller monteras på villataken.

Och Svebios biokraftkarta innehåller nära 200 anläggningar för biokraftproduktion, från små biogasanläggningar till stora kraftvärmeverk och skogsindustrier.

Biokraften har stora fördelar:

  • Den produceras nära förbrukarna, i kraftvärmeverk i städerna och i stora energiförbrukande industrier. Det ger små överföringsförluster jämfört med annan elproduktion och små behov av nätutbyggnad.
  • Produktionen har tyngdpunkt under vinterhalvåret, då elefterfrågan är som störst, och priset är som bäst.
  • Produktionen är stabil och pålitlig. På så sätt är den en del av baskraften. Driftavbrott är ovanliga, och genom att det finns ett stort antal anläggningar blir bortfall av en enstaka produktionsenhet inget problem för den samlade elförsörjningen.
  • Produktionen är inte intermittent och varierande, som produktionen av vindkraft och solel.

Och givetvis är produktionen förnybar och klimatsmart.

Hur stor är potentialen för att öka produktionen av biokraft i Sverige? Ingen vet riktigt. Det har inte gjorts några seriösa samlade analyser under senare år. En rapport från Energimyndigheten från i höstas om ”högeffektiv kraftvärme” nämner en siffra på 26 TWh i fjärrvämesystemen, men till det ska läggas den el som kan produceras i skogsindustrin, kanske 6 – 7 TWh. Teknikutveckling kring förgasning och småskalig biokraft kan ge ytterligare några TWh. Det betyder att potentialen för biokraft ligger någonstans kring halva kärnkraftsproduktionen.

Budskap att förmedla till Jöran Hägglund: Biokraft är baskraft och den kan ersätta halva kärnkraften.

Vi använder oss av cookies. Läs mer