Bättre DN – men inte helt rätt!

DN spred förra veckan uppgiften att avskogning av regnskog står för 17 procent av de mänskliga koldioxidutsläppen. I söndagens DN (Plus-artikel) rättas den inaktuella uppgiften, utan att formellt framställa det som en rättelse. Nu framgår det av den nya artikeln att det är en tiondel. Det är mer rätt, men inte helt rätt. DN skriver i ingressen att ”avverkningen av regnskog står för en tiondel av våra utsläpp av växthusgaser”. Det är rätt mycket fel.

Sanningen, eller snarare den mest välunderbyggda uppskattningen, kan man läsa om på Global Carbon Projects hemsida. Där skriver man att utsläppet från förändrad markanvändning ligger kring 0,8 miljarder ton kol, vilket motsvarar ungefär 8 procent av de mänskliga utsläppen. IPCC hade i sin rapport i höstas en något högre siffra.

Men i bägge fallen handlar det om andelen av koldioxidutsläppen, som i sin tur står för omkring 60 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Och 60 procent av 8 procent är 4,8 procent. Det betyder att avskogningen (”skövlingen av regnskog”) svarar för mindre än 5 procent, en tjugondel av den mänskliga klimatpåverkan. Alltså inte 10 procent av våra utsläpp av växthusgaser, utan fem procent.

Förbränningen av kol, och naturgas står tillsammans med cement för 9,2 miljarder ton kol, 92 procent av de mänskliga koldioxidutsläppen, och långt över hälften av all klimatpåverkan. Till det ska läggas läckage av metan från naturgasanläggningar och kolgruvor.

Man ska inte negligera problemet med skogsskövling och avskogning. Det är ett stort problem i många länder, inte minst för att det har negativa effekter på den lokala miljön, för djurlivet, för vattenbalansen, för det lokala klimatet mm.

Men det är inte det stora, avgörande problemet i klimatpoliotiken. Dessutom minskar avskogningen enligt den statistik som finns. Trenden är tydlig, och har säkert samband med den ekonomiska utveckling som sker i många fattiga länder. Trycket på skogen minskar med förbättrad levnadsstandard, tvärt emot vad man skulle tro. Bättre ekonomi ger också mindre utrymme för korruption.

Däremot minskar inte utsläppen från förbränning av fossila bränslen. De ökar år från år med stora tal, och det är kolförbränningen som ökar mest.
När DN skriver om avskogningen gör man också rena räknefel. Man påstår att avskogningen i Amazonas innebär en skogsförlust på 4,9 miljoner hektar. Och så visar man på en karta hur stor del av Sverige detta motsvarar – en stor del av Götaland upp till Jönköping. Men i diagrammet intill ser man att avskogningen i Brasilien är omkring 5 000 kvadratkilometer. Och det är 500 000 hektar, inte 5 miljoner hektar. Kanske tror DN:s medarbetare att det går 1 000 hektar på en kvadratkilometer. Men en kvadratkilometer är 100 hektar, eftersom en hektar är 100 x 100 meter. Det betyder att den årliga avskogningen i Brasilien inte motsvarar 11 procent av Sveriges yta, utan 1,1 procent. 500 000 hektar, det motsvarar halva Skåne. Det är en stor yta, men inte hopplöst stor. Vi har tätortsbebyggelse på större yta i Sverige idag.

Genom att gång på gång skriva om avskogningen, och dessutom överdriva arealer och effekter, med drastiska bilder på avverkad skog, tar vi fokus från det som är klimatfrågans centrala problem: förbränningen av olja, kol och gas. Så lägger vi också förklaringen och skulden för klimatförändringarna långt bort från oss själva. Kol-, olje- och gasbolagen tackar, och bilisterna kan lugnt fortsätta köra på bensin och diesel.

/Kjell